Exempel på småord

Kanske ignorerar andra-språkstalare diskurspartiklarna eftersom det går bra att kommunicera ändå. Då slipper de tampas med dem. För att bättre förstå hur andraspråksinlärningen av dessa krångliga småord går till behövde jag kartlägga vad orden betyder — och vad de kan betyda. Utöver detta var det nödvändigt att förstå hur de används och tolkas.

Jag gjorde därför två webbaserade enkäter där 39 förstaspråkstalare och 25 avancerade andraspråkstalare av svenska fick svara på olika frågor om ju, väl, nog, egentligen och faktiskt.

Vissa delar av enkäterna överlappade och jag kunde därför jämföra andraspråkstalare med förstaspråkstalare. Jag frågade andraspråkstalarna hur bra de förstår dessa fem ord, hur ofta de hör och läser dem och hur ofta de själva använder dem. Merparten svarade att de förstår orden egentligen och faktiskt bättre än de förstår ju, väl och nog.

De rapporterade också att de hör och läser egentligen och faktiskt oftare samt även använder dem mer. Men rent tekniskt borde andraspråkstalarna åtminstone höra ju, väl och nog oftare än de hör egentligen och faktiskt.

I synnerhet borde de höra ju som är mycket vanligare än de fyra andra orden. Det kan emellertid vara så att andraspråkstalarna helt enkelt rensar bort ju, väl och nog när de hör dem. De är så pass dränerade på betydelse att de nästan inte betyder något i sig själva. Ett ensamt ju betyder praktiskt taget ingenting; det måste sättas in i en mening för att laddas med betydelse.

Dessutom motsvaras ju, väl och nog sällan helt och hållet av något ord på andra språk. Egentligen och faktiskt, däremot, har fortfarande viss egen betydelse kvar och andra språk har ofta ett någorlunda motsvarande ord. Men problemet är att dessa motsvarigheter inte heller är helt jämförbara. Att använda engelska actually på alla ställen där faktiskt används i svenskan eller tyska eigentlich där svenskar säger egentligen leder till ett märkligt och onaturligt språk.

Diskurspartiklarnas uppgift är att uttrycka attityder, utan att ändra meningens proposition — det vill säga dess sanningsvärde. Det betyder att de inte påverkar en mening mer än att de ger en hint om vad talaren har för inställning till det yttrandet. Begrunda följande meningar: Mötet börjar ju klockan Mötet börjar väl klockan Mötet börjar nog klockan 10 Mötet börjar faktiskt klockan Mötet börjar egentligen klockan Mötets starttid borde inte påverkas av att man lägger till något av orden ju, väl, nog, faktiskt eller egentligen.

Orden ger bara information om talarens attityd till tiden då mötet börjar. Mötet börjar ju klockan 10 kan visa att talaren försöker övertyga åhöraren om att mötet börjar då eller signalera att det är uppenbart och välkänt att starttiden är klockan Ett väl signalerar i stället osäkerhet eller möjligtvis nonchalans, och lägger över ansvaret på åhöraren eller bjuder åhöraren att avgöra om mötet börjar klockan 10 eller inte.

Även ett nog signalerar osäkerhet, men endast hos talaren. Faktiskt signalerar i det här fallet en övertygelse om att mötet verkligen börjar klockan Men vad händer med mötets starttid i fallet Mötet börjar egentligen klockan 10? Småord: Flummig -Flummig? Följd av tystnad — lång sådan om så behövs. Frågan ställs under workshopems första minut. Jag tänker precis gå i försvar, och förklara hur jätte-konkret denna workshop kommer att bli med massor av ord!

Stannar upp och funderar några sekunder och säger:. Var vaksam, när någon dömer dig utifrån dina ordval. Sätt gränser för den du är. Hitta DINA finurliga svar till frågor som ställs. OM de alls ställs! Ofta är det snarare syrliga kommentarer och påstående. Det är inte en fråga, utan ett allmänt påstående. Du kan antingen välja att ignorera, det är ju inte en fråga ställd till dig.

VILL du gå in, gör det kort och markera tydligt var du står, och att du står stadigt. Kommentera om du vill: -Ja, visst är det häftigt att vi är fler som vågar växa och utforska vår personliga integritet! Tips 3. En ordväxling som vänder inåt Småord: Knepig -Jag tycker att du är knepig ibland. Vad lyssnar DU på? Tankar, logik, vara rationell och realistisk. Konkreta saker. Små med stor betydelse — prepositioner och andra småord Små med stor betydelse — prepositioner och andra småord Kopierade till urklipp 7.

Vill du istället lyssna på Språktipset? Vi gör Språktipset också i diskussionsform! På ungefär en kvart kan du lära dig mer om prepositioner och en del andra småord — till synes kanske obetydliga men inte helt oväsentliga. När det gäller prepositioner är det lätt att fokusera på vanliga prepositionsfel — här i Finland också prepositionsuttryck som räknas som finlandismer.

Det ska vi också delvis göra, men det kan också vara intressant att fundera på nyansskillnader som val av olika prepositioner ger upphov till. Prepositioner i standardspråket kan vålla huvudbry om man i sin egen dialekt i motsvarande uttryck använder andra prepositioner, men det kan vara en liten tröst att det i en del fall är möjligt att välja mellan flera, lika korrekta, alternativ.

Ofta ställda frågor om svenska prepositionsuttryck Prepositioner är något som många modersmålstalare av svenska ofta behöver fundera över, när de skriver texter för offentligheten eller när de ska tala vårdat talspråk. Också när det gäller prepositioner är det viktigt att komma ihåg att en viss genre- och stilmedvetenhet är till stor hjälp. Det är nämligen inte nödvändigt att i alla sammanhang väldigt noga tänka över prepositionsbruket, till exempel i vardagliga kommunikationssituationer, men i texter som är avsedda att läsas av en större läsarskara är det bäst att hålla sig till de rekommenderade prepositionerna i standardspråket.

Det är det vi också ska fokusera på här. I många fall leder val av olika prepositioner till större eller mindre nyansskillnader. Ett exempel på det är huruvida man ska skriva en studie i mer konkret betydelse, en betraktelse av något eller en studie av eller om mer abstrakt betydelse. På samma sätt förhåller det sig med ordet område, som ju kan ha både en mer konkret, geografisk betydelse och en mer abstrakt betydelse t.

I samband med den geografiska betydelsen används gärna prepositionen i, medan den mer abstrakta betydelsen markeras med prepositionen inom. På används ofta i båda fallen. På och i är två prepositioner som uttrycker befintlighet i rummet, till exempel i en burk och på bordet.