Bara på misstanken

Du blir kallad till förhör via brev, telefon eller sms. Kontakta polisen så snart som möjligt om du inte kan närvara den tiden som angetts i kallelsen. Är du svår att nå eller om kallelsen skickas ut två gånger till dig utan att du har hör av dig, kan du bli hämtad av poliser. Vad händer under ett förhör? Under ett förhör kontrollerar polisen din identitet och du får veta vad du är misstänkt för.

Du får möjlighet att lämna din berättelse och din inställning till det du är misstänkt för. Du kan också välja att inte uttala dig om händelsen. Du har rätt att begära att en advokat närvarar vid förhöret. Tingsrätten prövar om du har rätt till en offentlig försvarare. Beroende på bland annat din inkomst och omständigheterna kring brottet kan staten stå för kostnaden för din försvarare.

Om du är frihetsberövad har du i de allra flesta fall en offentlig försvarare förordnad för dig. Är du under 18 och misstänkt för brott? Är du under 18 år ska en vårdnadshavare normalt underrättas och också kallas till förhöret. I vissa fall kan även socialtjänsten vara med vid förhöret. Ung och misstänkt för brott Frihetsberövande I vissa fall kan åklagare besluta att du ska vara anhållen efter förhöret.

Omständigheter som leder till ett anhållande är exempelvis att det finns risk att du på något sätt kan försvåra brottsutredningen om du är på fri fot, att det finns risk att du begår nya brott eller att du lämnar landet. Som anhållen är din integritet skyddad av vår sekretesslagstiftning. Förutom din advokat har ingen rätt att veta var du befinner dig.

Men om du önskar kan du oftast få möjlighet att kontakta anhöriga och din arbetsgivare, antingen på egen hand eller genom polisen beroende på anledningarna till att du är frihetsberövad. Restriktioner under ditt frihetsberövande Om det finns risk att du kan förstöra förundersökningen kan åklagaren besluta om restriktioner. Det kan exempelvis innebära att du inte får ringa telefonsamtal eller skicka brev, ta emot besök, läsa tidningar, lyssna på radio, se på tv, använda internet eller ta emot besök.

Du har inte tillgång till din mobiltelefon. Din offentliga försvarare kan ofta hjälpa dig med praktiska arrangemang med anledning av att du är frihetsberövad. Besök under din tid som frihetsberövad Du kan ansöka om att få ta emot besök eller ringa samtal under tiden du är anhållen eller häktad.

Åklagaren beslutar om det beviljas eller inte, annars är det häktet eller arresten som ansvarar för dina kontakter. Om det sker avbryts besöket eller samtalet omedelbart och möjligheten till nya besök försvåras. Uppgifter som tas bort 10 år efter det att straffet har avtjänats Fängelse eller förvandlingsstraff för böter 10 år efter frigivning.

Sluten ungdomsvård 10 år efter att påföljden helt verkställts. Rättspsykiatrisk vård 10 år efter utskrivning. Misstankeregistret Misstankeregistret innehåller personuppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott eller har begärts överlämnad eller utlämnad för brott. Det är endast den som är över 15 år som kan finnas med i registret. Registret innehåller bland annat namn- och adressuppgifter och uppgifter om de brott som misstanken avser.

Det är polisensom enligt lag är skyldig att föra registret men det används av hela rättsväsendet. Polisens behandling av personuppgifter i registret regleras i lagen om misstankeregist er.

Brev från polisen hur lång tid

Du har endast rätt att begära registerutdrag ur misstankeregistret för arbete vid hem för vård eller boende HVB-hem eller familjehem som tar emot barn. Enligt 13 § i lagen om misstankeregister ska uppgifter gallras, alltså tas bort när: om en förundersökning har avslutats utan att åtal väckts med anledning av misstanken, om åtal som har väckts med anledning av misstanken har lagts ned, om domstol har meddelat dom eller beslut som vunnit laga kraft med anledning av misstanken eller den misstänkte har godkänt strafföreläggande som har utfärdats i anledning av misstanken eller när en begäran om överlämnande eller utlämning har avslagits eller, om den har bifallits, överlämnandet eller utlämningen har verkställts Din situation Inledningsvis kan sägas att eftersom du säger att du blev frikänd från brotten du var åtalad för när du var 15 år så innebär det att rekvisiten är uppfyllda för att uppgifterna ska gallras ur misstankeregistret.

Eftersom det enligt din fråga har fallit en frikännande dom för de brotten ska de inte vara med i belastningsregistret se 3 § lagen om belastningsregister. Jag rekommenderar att du begär ett utdrag för att kontrollera uppgifterna på polisens hemsida. Avseende det brottet du fick villkorlig dom för så kommer den uppgiften finnas i belastningsregistret i 10 år efter domen fallit.

Hoppas du fick svar på dina frågor! Beslut om häktning Beslut om häktning ska som regel alltid fattas om brottet har minst två års fängelse i straffskalan. Beslut om häktning fattas av domstol. Efter att häktningen är beslutad ska åklagaren väcka åtal senast inom 14 dagar, men den tiden kan i vissa fall förlängas efter beslut av domstolen.

Bestämmelser om häktning finns i 24 kapitlet, 1—5 och 18 §, i rättegångsbalken. Att vara frihetsberövad Den som är gripen, anhållen eller häktad sitter inlåst och har begränsad kontakt med andra personer, förutom sin advokat. Om det finns risk för att den häktade försvårar utredningen får domstolen besluta att hans eller hennes kontakter med omvärlden ska inskränkas, till exempel att han eller hon inte får läsa dagstidningar, lyssna på radio eller se på tv.

Bestämmelser om frihetsberövande finns i 24 kapitlet, 5 a §, i rättegångsbalken. Gripna och anhållna personer placeras normalt i polisarrest vid en polisstation. Häktade personer placeras i häkte, som Kriminalvården ansvarar för. Om den häktade inte har vissa restriktioner får han eller hon umgås med andra häktade. Får någon annan än polis gripa någon?

Även allmänheten får gripa en person, så kallat envarsgripande, om brottet som personen begått kan ge fängelsestraff, om personen påträffas på bar gärning eller flyr från brottsplatsen.

Misstänkt synonym

Allmänheten får också gripa en person som är efterlyst för brott. Den gripne ska så fort som möjligt överlämnas till polis. Bestämmelser om envarsgripande finns i 24 kapitlet, 7 §, i rättegångsbalken. Att omhänderta föremål under brottsutredningen Den som leder brottsutredningen kallas förundersökningsledare.