Katrinl förskola örebro kommun

De ställde frågor som fick oss att tänka om, tänka mer eller tänka annorlunda, berättar Karin Svärdh. Vi ville göra fler delaktiga så utöver vår arbetsgrupp fanns ytterligare arbetslag på respektive förskola som analyserade samma underlag. Vi arbetade på olika samverkansforum och med enkäter som våra medarbetare fick svara på både enskilt och i grupp, berättar Maria L.

Nulägesanalysen visade att personalens kompetens skiftade och det fanns brister i dokumentationen av barnens lärprocesser. Dokumentationen saknade analys och visade sällan hur utbildningen hade anknytning till läroplanen eller hur verksamheten var målstyrd. Undervisningen utgick inte från aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

Analysen visade också att förskollärarens respektive barnskötarens roll och ansvar var otydlig. Kompetensutveckling för personalen och ledningen — Vi har utvecklat undervisningen genom olika utbildningar arrangerade av olika lärosäten. Våra förskollärare och specialpedagoger har fått utbildning i bland annat ledarskap, att leda undervisningen och att leda sina kollegor.

Våra barnskötare och socialpedagoger har fått utbildning i att arbeta enligt uppdraget från skollag och läroplan. All pedagogisk personal har också fått kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De har arbetat i olika konstellationer och med egna uppgifter mellan utbildningstillfällena, förklarar Anna. Vi kan exempelvis se i dokumentationen av barnens lärprocesser att pedagogerna planerar aktiviteter och undervisningen med barnen utefter läroplanen och våra mål.

Barnen är nu också delaktiga eftersom de får vara med och berätta vad de har lärt sig och vad de vill veta mer om. Jag upplever att barnen tycker undervisningen är roligare, berättar Maria L. De har lärt sig hur de kan leda lärande för sina kollegor och de har också fått förutsättningar att leda arbetet på sina respektive avdelningar.

De både planerar och följer upp arbetet, berättar Karin. Idag pratar vi dock helt öppet om det och att de faktiskt ska göra olika saker. Vi insåg också att vi inte gett förskollärare rätt förutsättningar för att leda lärandet på den egna avdelningen. Vi hade god tillgång till flerspråkig personal, men vi var dåliga på att ta tillvara på deras kompetens i syfte att utveckla barnens modersmål, berättar Maria L.

De har utvecklat sin kunskap om och förståelse för förskolans uppdrag. Även de har ett annat fokus idag på barnens utveckling och lärande, beskriver Anna. Vi är en I Ur och Skur-förskola, där vi satsar på barns inflytande, hållbar utveckling, normkreativitet och processbaserat lärande. Sedan är vi Grön flagg-certifierade. Vi har även nära till natur, bestående av skog, äng och åkermark.

I byn finns även en lekpark och ett naturreservat som är väldigt uppskattade av barnen.

Avdelningar Vi är en syskonavdelning med utrymme för cirka 22 barn. Under dagarna arbetar vi både i helgrupp och i mindre mer åldershomogena grupper så att alla barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Under våren kommer vi även att starta i gång Skogsmulle, Skogsknytte och Skogsknopp.

Inriktningar På vår förskola står barns inflytande, hållbar utveckling, normkreativitet och utomhuspedagogik i centrum. Som en I Ur och Skur-förskola är vi kopplade till Friluftsfrämjandet och deras pedagogiska teori. Men när de blir lite större och det blir dags att börja skolan förändras de språkliga kraven.

Det svenska språket är inte längre enbart ett medel för kommunikation utan också grunden till inlärningen i skolans alla ämnen. Tiden i förskolan, och den verksamhet de möter där, blir därför av stor vikt för dessa barns framtida skolframgångar. Men hur ser det språkutvecklande arbetet ut i förskolorna?

Hur tänker pedagoger kring det arbete de utför tillsammans med dessa barn? Finns det framgångsfaktorer som fler kan dra nytta av? Kan en redan bra språkutvecklande verksamhet bli ännu bättre så att, i förlängningen, fler barn kan nå upp till grundskolans kunskapsmål? Det här var några av de frågor jag ställde mig när jag gav mig i kast med att skriva min magisteruppsats i pedagogik.

Metod Under hösten genomförde jag därför en kvalitativ intervjustudie med åtta förskolepedagoger som alla arbetade i mångkulturella bostadsområden. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur dessa pedagoger såg på arbetet med språkutvecklingen i svenska för barn med ett annat modersmål än svenska. De intervjusvar jag fick satte jag sedan in i ett sammanhang med internationell forskning på området och analyserade dem ur ett interkulturellt perspektiv.

Resultat Det fanns en ganska stor samstämmighet bland pedagogerna och jag kunde urskilja sex olika huvudteman bland det som lyftes fram i intervjusvaren: ett helhetsperspektiv på språkinlärning, språkutvecklande material och metoder, föräldrasamarbete och trygghet, att bedöma språknivå, arbete i smågrupper, institutionella ramar.

Att ha ett helhetsperspektiv på språkinlärningen innebär, i det här fallet, att se arbetet med barnens språkutveckling som något som genomsyrar hela verksamheten och som inte kan lyftas ut och isoleras. Det här synsättet finns även representerat i den nordiska forskning som jag tagit del av. I den internationella forskningen däremot ligger ett större fokus på speciella riktade insatser och interventioner för att utveckla barnens språk.