Mätning skog

När trädhöjden är registrerad för alla trädslag är provytan klar och du får ut en summering av värdena, såsom grundyta, medeldiameter, stamantal, volymer och höjder. När du inventerar en provyta med appen Arboreal registrerar du först diametrarna på alla träden och sedan höjden på medelträdet för varje trädslag. Foto: Arboreal. En viktig faktor för att mätningen med Arboreals app ska bli bra är att du har koll på hur du mäter skog.

Annars finns risk för att du får fel siffror, även om appen mäter rätt. Till exempel är valet av provytor viktigt för att resultatet ska bli representativt för skogen. Du mäter nämligen ofta bara en eller några få provytor som sedan skalas upp för hela beståndet. Om du då gjort ett dåligt val av provytor blir därmed också beståndssiffrorna felaktiga.

Även höjdmätningen kan påverka resultatet, då du behöver göra en subjektiv bedömning av rotens och toppens position. Markerar du ut dem fel blir även trädhöjden fel, vilket i sin tur kommer att ha påverkan på de slutgiltiga värdena.

Sköta skog

Om telefonen har en lidarsensor blir mätningarna lättare och ger bättre värden. Läs mer på företagets hemsida. Ett examensarbete från testar Arboreal Skog med avseende på mätnoggrannhet och effektivitet. Här skapar du inte några provytor på egen hand, utan du går bara runt och filmar skogen med mobilen.

Sedan analyserar appen videoinspelningarna och tillämpar algoritmer och AI för att identifiera och mäta träd och provytor. Fördelen med denna teknik är att du slipper de subjektiva bedömningar som valet av provytor innebär. Du får också ett större provyteurval fortare. Vid en vanlig provyteinventering mäts ofta bara högst en procent av arealen. Med Katams app kan du snabbt komma upp i 15—20 procents provyteandel, vilket ger ett betydligt bättre statistiskt underlag.

Detta innebär bland annat att medelstamsdiametern blir väldigt exakt. Däremot kan systematiska fel eller användarfel leda till att grundyta och volym inte blir helt korrekta. Till exempel behöver du mata in medelhöjd eller trädhöjd manuellt och då gäller det att du mäter rätt. Du kan också välja att inte mata in någon medelhöjd och istället låta programmet beräkna höjden utifrån trädens diametrar.

Detta är dock inte att rekommendera, eftersom höjdberäkningar enbart utifrån trädens diametrar inte är helt tillförlitliga.

Grundyta skog

Kartan är framtagen utifrån en matematisk modell av terrängen och vattnets rörelser i landskapet. Trädhöjd Kartorna visar trädens höjd i meter och återspeglar olika strukturer i skogen mycket väl. De används vanligen för avgränsningar vid olika typer av planeringsunderlag, till exempel beståndsindelning vid skogsbruksplanläggning. Det finns två typer av trädhöjdskartor: Trädhöjd — laser är producerad utifrån den första laserreturen i Lantmäteriets nationella laserskanning.

Trädhöjd — flygbild är producerad genom bildmatchning av Lantmäteriets flygbilder. Det punktmoln som skapas från bildmatchningen läggs samman med markträffarna från Lantmäteriets laserskanning vilket gör att det är möjligt att beräkna höjden mellan markytan och trädtopparna. Samtliga kartor är producerade genom sambearbetning av data från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen SLU.

De har en upplösning på 10 x 10 meter per rastercell pixel , vilket är anpassat för att motsvara storleken på provytorna. Där den grundytevägda medelhöjden är lägre än 3 meter har inga skattningar genomförts och bildvärdena är där satta till 0 i samtliga kartor. Gallringskartor Kartorna visar vilka områden som kan vara aktuella för gallring.

Mäta höjd app

Gallringsbehovet har tagits fram genom att kombinera trädhöjd och grunddata med en digital gallringsmall. Utförd avverkning Områden som avverkats enligt skillnadsanalys i satellitbilder. Observera att de avverkningar som görs under vintern inte visas i karttjänsten förrän till våren. Höjdmätaren använder vinkelmätning för att räkna ut höjden när man står på ett visst avstånd från trädet, vanligen 15 eller 20 meter som kan mätas med ett måttband.

De senaste decennierna har höjdmätaren Suunto varit vanligast. Fram till talet användes Christens höjdmätare, ett enklare hjälpmedel som mätte höjden genom att bestämma trädets längd i jämförelsen med en 5-metersstång, och däremellan har många äldre skogsägare stött på Blume-Leiss höjdmätare.

Blume-Leiss höjdmätare till vänster foto Lycksele skogsmuseum och Christens höjdmätare till höger foto okänd. Relaskop — mäter grundytan Foto: Mats Hannerz. Ett relaskop bör alltid finnas med i skogsägarens ficka. Det är ett fiffigt och enkelt instrument som används för att mäta beståndets grundyta, det vill säga tvärsnittsarean per hektar av alla träd.

Normalt mäts grundytan i brösthöjd 1,3 meter över marken. Grundytan från en punkt mäts genom att sikta genom en öppen spalt mot alla träd varvet runt. Om trädet är större än hela spalten räknas det in, annars inte. Antalet träd som fyller ut spalten räknas ihop och det motsvarar grundytan per hektar. Saknar du ett relaskop? Tumnageln kan fungera i nödfall, om förhållandet mellan nagels bredd och armens längd är Tillväxtborr Borra i brösthöjd och sikta mot märgen.

En tillväxtborr årsringsborr är en ihålig spiralborr som används för att ta ut en borrkärna ur ett träd. Genom att analysera årsringarna i borrkärnan kan du fastställa trädens ålder i beståndet, vilket hjälper till vid planering av skogsskötselåtgärder som gallring och avverkning. Årsringarna räknat från märgen till barken avslöjar hur gammalt trädet är på den höjd borrprovet togs.