Störningar i boendet

Störningar som generellt måste accepteras är exempelvis diverse rimliga ljud från grannar som uppkommer vid normalt användande av lägenheten. Med störningar som inte är acceptabla avses i bestämmelsen exempelvis nedskräpning och orimligt höga ljudnivåer från grannar. Förekommer sådana störningar ska hyresvärden uppmana hyresgästen att upphöra med dessa samt underrätta socialnämnden.

Vid särskilt allvarliga störningar i boendet kan hyresgästen omedelbart skiljas från lägenheten utan tidigare förvarningar och uppmaningar från hyresvärden enligt 12 kap 25 § 3 st JB. Särskilt allvarliga störningar kan exempelvis avse allvarligare brottsliga gärningar från en hyresgäst gentemot en annan.

I ditt fall verkar du bland annat ha blivit utsatt för något som, utifrån din beskrivning, närmast bör kategoriseras som ett eventuellt sexuellt ofredande, se 6 kap 10 § brottsbalken. Det du blivit utsatt för bör enligt mig rimligen klassificeras som särskilt allvarliga störningar i boendet. I brevet bör det framgå att styrelsen mottagit anmälningar om störningar och att boende i fastigheten uppmanas att kontakta styrelsen för det fall de också upplever sig störda.

På så sätt kan styrelsen samla in mer underlag från fler boende i huset. Om det däremot inte inkommer några ytterligare anmälningar om störningar kan styrelsen i stället avsluta utredningen eller gå vidare med utredningen på annat sätt. Störningsbrev Ett störningsbrev kan upprättas och skickas till en störande medlem eller hyresgäst för det fall störningarna konstaterats av styrelsen eller att det annars samlats in tillräckligt med bevisunderlag för att störningar pågår.

Medlemmen eller hyresgästen informeras i brevet om vikten av att visa hänsyn till omkringboende samt uppmanas att upphöra med det störande beteendet. Störningsbrevet skickas med rekommenderad post med personlig utlämning till den störande. Anmodan om rättelse För det fall störningarna fortsätter efter att medlemmen eller hyresgästen delgetts ett störningsbrev, eller att störningarna inledningsvis bedömts vara av sådan karaktär att det anses vara en störning i lagens mening, skickas en anmodan om rättelse till medlemmen eller hyresgästen.

En anmodan om rättelse måste skickas till den störande i nära anslutning till att en störning skett. I brevet ska den medlem eller hyresgäst som orsakat störningarna informeras om att störningar i boendet utgör grund för förverkande och att den störande därmed riskerar att sägas upp till avflyttning. En rättelseanmodan till följd av störningar ska vidare skickas som kopia till Socialnämnden.

Störande grannar golvet

Breven ska skickas med rekommenderad post med personlig utlämning. Uppsägning Uppstår det fler konstaterade störningar inom 6 månader från dess att en anmodan om rättelse delgetts medlemmen eller hyresgästen, har styrelsen möjlighet att säga upp den störande till avflyttning. Hovrätten gjorde separata bedömningar av hur var och en av de två hyresgästerna hade skött tillsynen av sonen.

När det gäller den hyresgäst som var fader till den störande sonen konstaterade hovrätten att sonen några år tidigare hade dömt dels till ett års sluten ungdomsvård för försök till grovt rån begånget samma år, dels för olaga hot och ringa narkotikabrott. Av utredningarna i dessa mål framgick att sonen hade bedömts ha socialt nedbrytande beteenden och vårdbehov. Fadern hade haft kännedom om dessa förhållanden och anledning att räkna med att sonen kunde komma att fortsätta hantera vapen och begå allvarliga brott som innefattade vapen.

Detta ledde enligt hovrätten till att fadern hade haft en skyldighet att vidta kraftfulla och konsekventa åtgärder för att förhindra att sonen utsatte dem som bodde i omgivningen för störningar av sådan art. Enligt utredningen i målet hade sonen fått fortsätta disponera lägenheten även när fadern inte vistades i den. Den natt som skjutningen inträffade var sonen i lägenheten tillsammans med fem vänner.

Fadern ansågs inte ha anfört några verkningsfulla åtgärder för att förebygga risken för allvarliga störningar. Det som fadern hade uppgett om att han hade litat på socialtjänsten och talat med sonen om vikten av jobb och skola ansågs inte tillräckligt. Hovrätten konstaterade också att sonen hade fortsatt att hantera vapen, även inom fastigheten. Det nu sagda ledde hovrätten till slutsatsen att fadern som hyresgäst hade brustit i sitt ansvar att hålla noggrann tillsyn över att sonen inte störde dem som bodde i omgivningen.

Han ansågs därför hyresrättsligt ansvarig för störningen. När det sedan gäller den hyresgäst som var moder inledde hovrätten med att man tidigare hade konstaterat att omständigheterna var sådana att tillsynsansvaret fick innebära ett krav på långtgående åtgärder. Modern hade inte bott i lägenheten under en längre tid och inte heller på något sätt övervakat sonens uppträdande när han använde lägenheten eller vidtagit några verkningsfulla åtgärder.

Hon ansågs inte heller ha kunnat förlita sig på att hennes man skulle vidta nödvändiga åtgärder. Hovrätten menade därför att även hon hade brustit i sitt tillsynsansvar och på den grunden var hyresrättsligt ansvarig för störningen. Närmare om tillsynsansvaret Att hovrätten ansåg störningen som särskilt allvarlig framstår inte som särskilt överraskande mot bakgrund av de tidigare återgivna förarbetsuttalandena.

Grannar som stör på natten

En skjutning med dödlig utgång hade skett i fastigheten. Däremot bör något ytterligare sägas om hyresgästens tillsynsansvar. Resonemangen i denna del inledde hovrätten med följande allmänna uttalande. Det ligger i sakens natur att den praktiska betydelsen av hyresgästens skyldighet att ha tillsyn över hur en person uppträder och använder lägenheten varierar beroende på omständigheterna.

Om förhållandena är sådana att hyresgästen, med den tillsyn som kan krävas över personen i fråga, haft anledning att räkna med att ett oacceptabelt beteende skulle kunna förekomma, bör det i allmänhet krävas att hyresgästen vidtar åtgärder för att förhindra det.