Hur markeras dominanta respektive

Indexselektion är vanligen svårt i praktiken eftersom det förutsätter att man bestämmer sig för hur viktig varje egenskap är i förhållande till de andra egenskaperna. Jämför Tröskelselektion. Indirekt selektion — om det. Inkorsning med syfte att tillföra genetisk variation kan framför allt vara angeläget för små populationer som bara existerar i det egna landet eller i ett fåtal länder.

Intron — icke-kodande område mellan en proteinkodande gens exoner. Kallas ibland för skräp-DNA. Intronerna har på senare tid visat sig fylla en viktig roll i regleringen av geners aktivitet. K Kategorisk egenskap — tröskelegenskap. Egenskap som följer en kvantitativ nedärvning, men där fenotypen inte går att mäta på en sammanhängande skala, trots att den underliggande genetiska variationen är kontinuerlig.

Exempel är höft- och armbågsledsdysplasi som bedöms enligt fem respektive fyra kategorier. Klyvningstal — anger den förväntade proportionen mellan olika fenotyper hos avkommorna. Kloning — teknik för att skapa genetiskt identiska indivi­der. Kloning kan också göras av enskilda gener. Korsningsavel — se Inkorsning. Korsningseffekt — se Heterosis. Korsningsschema — en typ av tabell som används för att på ett överskådligt sätt få en uppfattning om den förvän­tade fördelningen av avkommornas genotyper kombina­tioner av alleler för en kvalitativ egenskap.

Kallas ibland även för "punnett square". Kromatin — mellan celldelningarna luckras kromoso­merna upp till ett virrvarr av DNA i cellkärnan och kallas då för kromatin. Kromosom — innehåller DNA som packats kring olika strukturella proteiner histoner. I celldelningsögon­blicket är hela genomet hos en hund uppdelat på 78 kromosomer.

Varje kromosom förekommer i två upplagor 39 par , en från var förälder.

Det finns 38 autosomer vanliga kromosomer och två könskromosomer X- och Y-kromosom. Kvalitativ nedärvning — även kallad monogen nedärv­ning. Egenskaper som påverkas av en eller ett fåtal gener har en enkel arvsgång. Miljöpåverkan är ofta obe. Kvantitativ nedärvning — även kallad polygen nedärv­ning. Egenskaper som påverkas av många gener och miljöfaktorer i samverkan har en komplex arvsgång.

Kvävebas — beståndsdel i DNA-molekylen som utgör den genetiska koden, översättningsnyckeln mellan genernas och proteinernas språk. Varje triplett av kvävebaser kodar för en aminosyra. Kynologi — läran om hundar. Könsbegränsade egenskaper — egenskaper som bara kommer till uttryck hos det ena könet, t ex modersegen­skaper hos tikar och kryptorchism hos hanar. De anlag som styr de könsbegränsade egenskaperna behöver inte alls.

Könsbunden nedärvning — egenskaper vars anlag finns på könskromosomerna, X- och Y-kromosomen, kallas för könsbundna. Vanligast är recessiv X-bunden arvsgång. Blödarsjukdomen hemofili A orsakas av ett recessivt an­lag på X-kromosomen och nedärvs således från modern till avkomman. Könsceller — äggceller och spermier. Könskromosomer — X- och Y-kromosomen.

Tikar har två X-kromosomer och hanar en X- och en Y-kromosom. L Letalt anlag — dödligt anlag. Linjeavel — en form av inavel, vanligtvis inte mellan mycket nära släktingar. Se även Inavel. Locus — en plats på en kromosom där en viss gen finns. Kan liknas vid genens "adress". Eftersom kromosomerna förekommer parvis finns det i varje locus två alleler, en från var förälder. Pluralform: loci.

M Markörtest — ett indirekt DNA-test, vanligen för ett sjukdomsanlag. Markörtest används då forskarna ännu inte har kunnat identifiera den exakta genförändring som orsakar en viss sjukdom. Istället utnyttjas en påvisad koppling mellan en så kallad genetisk markör och ett sjuk­domsanlag. Jämför Mutationsspecifikt test.

Matadoravel — överanvändning av ett enskilt avelsdjur, oftast en hanhund. Medelfel — används vid skattning av avelsvärden index som ett mått på hur säkert det skattade värdet är. Medelfelet talar om inom vilket intervall man kan förvänta sig att det sanna avelsvärdet befinner sig, och ger en indikation på hur många enheter hundens index förväntas variera som mest mellan olika beräkningstillfällen.

Ett lägre medelfel indikerar ett säkrare index. Meios — reduktionsdelning. Det halverade antalet kromosomer i könscellerna medför att äggcellens och spermiens fören­ing ger ett komplett kromosomantal hos det nya embryo som efter många mitoser slutligen blir till en ny individ. Mentalbeskrivning — verktyg för att så objektivt som möjligt beskriva en hunds reaktioner vid olika former av retningar i syfte att få en bild av dess mentala egenska­per.

Mentalitet — hundens sätt att vara, hur den beter sig i olika situationer. MH — Mentalbeskrivning hund. Ursprungligen framtaget för raser inom SBK men har under åren använts av ett stort antal klubbar och hundägare med vitt skilda raser. En grupp gener som har en mycket central roll i immunförsvaret. MHC är ett generellt namn och används för att beskriva dessa gener i alla arter.

Mikrosatellit — genetisk markör som används vid härstamningstest. Mikrosatelliter består av tandemrepe­titioner i DNA-sekvensen. Till exempel kan de två kvävebaserna cytosin C och adenin A upprepas flera gånger i hun­dens arvsmassa. Miljöfaktorer — icke-genetiska faktorer som påverkar en egenskaps fenotyp. Se även Slumpmässig miljövariation och Systematisk miljövariation. Ringformigt DNA beläget utanför cellens kärna i de s k mitokondrierna.

Detta DNA följer med äggcellen från tiken till avkomman, vilket medför att varje avkomma har en exakt kopia av moderns mtDNA med undantag för eventuella mutationer. Mitokondriell nedärvning — icke-mendelsk nedärvning. Anlag för egenskapen finns i mitokondrie-DNAt vilket överförs från tiken till avkomman. En mycket ovanlig arvsgång hos hund. Sjukdomen sensorisk ataktisk neuro­pati SAN hos golden retriever är ett exempel.

Mitos — vanlig celldelning i kroppsceller där resultatet är två identiska kopior av den ursprungliga cellen. Molekylärgenetiskt test — se DNA-test. Monogen nedärvning — se Kvalitativ nedärvning. Mutation — en slumpmässig förändring av en gen. Kan liknas vid ett tryckfel vid kopieringen av DNA. En mutation kan se ut på olika sätt och få olika konsekvenser.

Jämför Markörtest. Målegenskap — egenskap som ingår i avelsmålet. Ibland går det inte att mäta precis den egenskap som man vill förbättra, eller förändra. Istället får man nöja sig med att hitta en lämplig mätegenskap. Mätegenskap — egenskap som används som indirekt mått på den i avelsmålet ingående egenskapen. Till exempel används hundens reaktioner vid mentalbeskrivning för att mäta beteenden som är relevanta för hur hunden beter sig i vardagen.

Det är viktigt att de mätegenskaper som används i avelsarbetet har en stark koppling till målegen­skapen. Se även Målegenskap. N Naturligt urval — naturlig selektion. En evolutionär process där ärftliga egenskaper som ger en individ större chans till överlevnad och reproduktion blir vanligare i kommande generationer. Naturligt urval skiljer sig från arti. Nedärvningsförmåga — se Avelsvärde.

Nedärvningsmodell — förenklad beskrivning av hur arvsanlag överförs från föräldradjuren till avkomman. Egenskaper kan delas upp i kvantitativa eller kvalitativa. Man talar vanligen om tre nedärvningsmodeller för kvali­tativa egenskaper: autosomal recessiv nedärvning, auto­somal dominant nedärvning och könsbunden nedärvning. Egenskaper kan också nedärvas via mitokondrierna, se Mitokondriell nedärvning.

Nedärvningsschema — för att försöka avgöra vilken ned- ärvningsmodell en egenskap följer kan den information som finns om sjuka och friska hundar sammanställas i ett så kallat nedärvningsschema. I detta markeras sjuka res­pektive friska hanar och tikar med olika symboler tomma eller ifyllda cirklar och fyrkanter. Normalfördelningskurva — många egenskaper som följer en kvantitativ nedärvning fördelar sig enligt en så kallad normalfördelningskurva, en klockformad kurva, där de flesta individer ligger kring medelvärdet för egenskapen och ett fåtal har extrema värden.

O Ofullständig dominans — den dominanta allelen döljer inte helt effekten av den recessiva. I praktiken innebär det att man kan se skillnad mellan fenotypen för hetero­zygota och homozygota individer. Ofullständig penetrans — se Penetrans. Okänd arvsgång — när man inte vet i vilken utsträckning en egenskap är ärftlig, eller vilken typ av nedärvning den följer, är arvsgången okänd.

Organeller — cellens olika delar, exempelvis cellkärnan, mitokondrierna och ribosomerna. P Penetrans — begreppet används ofta i genetiska studier för att ange sannolikheten för att en individ med en viss genvariant också ska visa denna i sin fenotyp. Personlighet — används numera ibland även när man pratar om hundar för att ge en helhetsbild av en individs samlade beteendeegenskaper.

Exempel på en hunds personlighet kan vara att den är social och nyfiken till sin läggning.

Pleiotropi — innebär att samma gen påverkar mer än en egenskap. Pleiotropi kan exempelvis inträffa om egenskaperna, åtminstone delvis, styrs av samma fysio­logiska processer eller av samma sorts proteiner till exempel ett specifikt enzym. Polygen nedärvning — se Kvantitativ nedärvning. Population — i mer generell betydelse en samling individer av samma art inom ett visst geografiskt område.

Används ofta i betydelsen hundras, men kan även avse till exempel endast de svenska individerna av en ras. PRA — progressiv retinal atrofi. Ögonsjukdom som orsa­kar en fortskridande tillbakabildning av cellerna tappar och stavar i näthinnan. Sjukdomen förekommer hos många raser och kan ha olika genetisk bakgrund, det vill säga orsakas av olika mutationer. Preliminärt kullindex — avkommornas förväntade avelsvärde för en egenskap, baserat på föräldradjurens skattade avelsvärden index , benämns ibland preliminärt kullindex eller härstamningsindex.

Detta beräknas som föräldradjurens genomsnittliga index vid parningsdatum. Protein — äggviteämnen uppbyggda av aminosyror. Proteiner svarar för, eller medverkar i, en lång rad viktiga livsprocesser. Generna utgör receptet för olika proteiner. R RAS — Rasspeci. En handlingsplan för aveln inom varje ras som registreras i SKK. Syftet är att uppfödarna inom rasen ska ha ett gemensamt verktyg för att kunna bedriva ett avelsarbete som är långsiktigt hållbart och som i stort strävar mot samma mål.

Rasbildning — enligt SKKs avelspolicy innefattar ras­bildning uppbyggnaden av nya raser och populationer av raser som redan förekommer i andra länder. Rasbildning kan också innefatta återuppbyggnad av raser som på grund av liten numerär och hög släktskapsgrad är i behov av detta. Rasvård — kan enligt SKKs avelspolicy innefatta gene­tiska hälsoprogram avseende såväl fysisk som mental hälsa, samt övergripande hälso- och avelsprogram på populationsnivå.

Recessiv — vikande. Golgieapparat 4 : Hit transporteras de färdiga proteinerna för paketering. Proteinerna packas ihop och får sin tredimensionella struktur, som ger proteinet dess uppgift. Därefter skickas proteinet till den plats i cellen eller utanför cellen där proteinet har sin uppgift. De färdigtillverkade proteinerna kallas hormoner eller enzymer beroende på vilken uppgift de har.

Celldelning Det finns två typer av celldelning. Dels vanlig celldelning och dels reduktionsdelning. Vanlig celldelning sker när kroppens celler förökar sig, ex när en ny tarmluddscell bildas. Reduktionsdelning sker endast i könscellerna, alltså då det gäller bildandet av mannens spermier och kvinnans äggceller.

Vanlig celldelning Mitos Bilden visar vanlig celldelning 1. DNA i cellkärnan syns här som trådar kromatin. Detta kromatinets sammanlagda längd i en cell är ungefär 3 meter. I denna första fas av celldelningen börjar de 46 kromatintrådarna att dubblera replikera sig. Kromosomerna DNA börjar tvinna ihop sig samtidigt som cellkärnans membran luckras upp.

Replikeringen fortsätter. Vid detta stadium blir alltså kromosomerna synliga i mikroskop om man använder någon typ av färgämne som man har behandlat preparatet med. DNA fortsätter att replikera sig. Cellkärnans membran är nu upplöst och kärnspolar börjar dra i var sin uppsättning nybildade kromosomer.

Genmaterialet dras mot kärnspolarna 6. Den två nya förstadierna till cellkärnorna har nu separerats och runt dessa återbildas deras cellmembran som avgränsar cellkärnan. Därefter tvinnar kromosomerna åter ut sig som trådar och de två cellerna liknar återigen tillstånd nr 1. Reduktionsdelning Meios - Det hela visas mycket förenklat och viktiga processer är utelämnade.

I denna process sker även crossing-over, dvs. Härefter dras de båda omstrukturerade kromosomerna från varandra och genomgår ytterligare en delning. Det bildas alltså 4 stycken äggceller eller 4 st spermier vid denna process. Konsultera en lärobok om ni vill studera detta. DNA i cellkärnan visas här på bilden som streck och materialet går ej att se i ett vanligt optiskt mikroskop.

DNA-replikeringen börjar redan här. Kromosomerna DNA börjar tvinna ihop sig samtidigt som cellkärnemembranet luckras upp. Som tidigare nämnts finns en kromosomuppsättning från fadern och en från modern i sonens eller dotterns celler. Här ligger dessa kromosomer parvis. En kromosom dras mor den ena kärnspolen och den motsvarande andra dras mot den andra kärnspolen.

Cellkärnans membran är nu upplöst och kärnspolar börjar dra i var sin uppsättning kromosomer. Två nya spermier eller äggceller omger sig återigen med ett membran. Därefter tvinnar kromosomerna ut sig som trådar. På bilden: Två nya spermier eller äggceller har bildats. I verkligheten som har nämnts i rubriken, bildas alltså fyra stycken spermier eller äggceller. DNA deoxiribunukleinsyra Nedan syns återigen cellkärnan.

Det som förstorats upp är cellkärnans DNA. Som synes liknar DNA stegpinnar på en repstege. Repstegen innehåller fyra typer av steghalvor. A svarar alltid mot ett T. G svarar alltid mot ett C. Dessa så kallade kvävebaser kan förstöras av radioaktiv strålning, UV-strålning och vissa giftiga kemikalier. Om en hel stegpinne försvinner vet DNA ej hur den skall reparera sig. Resultatet blir då ett muterat DNA.

DNA bär då på en annan information. Oftast äts den kroppsfrämmande cellen upp av kroppens försvarssystem. I vissa svåra fall har cellens information ändrats till låta celldelning fortgå ohämmat. En cancercell kan då uppstå. Hur går då dubbleringen replikeringen av arvsanlagen till i detalj Nedan visas hur DNA dubblerar replikerar sig. I cellen tillverkas färdiga kvävebaser A, T, G och C.

Dessa finns tillgängliga då cellen skall dubblera sig. Som synes bildas två repstegar av den ursprungliga. Kolla så att replikeringen går korrekt till. Finns det någon kvävebas som svarar mot en felaktig kvävebas. Meddelande mellan kärnan och ribosomerna DNA innehåller all information som kroppen behöver för att byggas upp och underhållas.

Som nämndes ovan skickas delritningar på proteiner ut till ribosomerna. Delritningen är en begränsad avskrift från DNA. Som synes i bilden precis ovan så öppnas DNA på valt avsnitt och låter en delritning kopieras. Avsnittet börjar alltid med en startkod och avslutas med en avslutningskod. På så sätt avgränsas informationerna till de olika proteinerna som senare kan byggas upp.

Delritning kallas RNA och skickas senare ut till en ribosom. Till kartan RNA som nu befinner sig i en ribosom aminosyror på ett sinnrikt sätt. Tre stycken fria kvävebaser ex, A, G, G i ordning svarar mot en speciell aminosyra. Denna lilla sekvens hämtar en aminosyra till kartan RNA. Denna hålls kvar här ända till nästa kvävebassekvens om tre hämtat nästa aminosyra.

På så sätt kopplas hela aminosyrasekvensen ihop. Alla dessa aminosyror ger senare upphov till ett protein. Det finns 20 st olika aminosyror. Det gör att vissa egenskaper och sjukdomar, som finns på könskromosomerna, ärvs olika mellan män och kvinnor. Två exempel är blödarsjuka och rödgrön färgblindhet som i större utsträckning drabbar män. Blödarsjuka innebär att kroppen saknar ett protein som får blodet att koagulera.

Om det uppstår en blödning, till exempel ett sår, finns en risk att personen förblöder. Dessa är två recessiva sjukdomar. Det innebär att om du har ett dominant anlag, trots att du har ett recessivt anlag, är du frisk. Har du bara recessiva anlag får du däremot sjukdomen. Exempel 1: Kvinnan har anlag för blödarsjuka medan mannen är frisk. Det sjuka anlaget markeras med Xb.

Eftersom mannen endast har en X-kromosom kommer han få sjukdomen om hans X-kromosom har anlaget. Att ha två X-könskromosomer ger här ett extra skydd mot dessa recessiva sjukdomar. Exempel 2: Mamman är blödarsjuk och pappan är frisk.