Influensa feber stiger igen

Aerosol och droppar uppstår vid hosta eller nysning. Då kan viruspartiklar finnas kvar i luften en kortare tid men smittsamhet avtar snabbt med avståndet från den som hostat eller nyst. Vid aerosolsmitta krävs mindre virusmängd jämfört med de andra smittvägarna eftersom aerosoler lättare nå nedre luftvägarna.

Torr luft gynnar spridning via aerosol eftersom kall luft innehåller mindre fuktighet än varm och då kan partiklarna stanna i luften längre innan de faller till marken. Därför sprids influensa i Sverige och övriga tempererade länder huvudsakligen under den kalla årstiden. Vi är också mer inomhus tillsammans under vintern, vilket sannolikt bidrar till smittspridningen. Smittsamheten börjar redan dygnet innan man får några symtom och är som högst när man är som sjukast.

En tumregel är att man är smittsam så länge man har feber. Små barn som har influensa för första gången och inte har något tidigare skydd mot infektionen utsöndrar också mycket virus. Under säsongsinfluensatider har många en kortvarig virusutsöndring utan att få symtom.

Influensa b symtom

Risken för att bli sjuk om man blir smittad ökar desto mer virus man utsätts för. Du kan läsa mer om influensasmitta på Vårdguiden. Inkubationstiden för influensa är kort, oftast mellan ett till tre dygn. Symtom och komplikationer Typisk influensa börjar plötsligt med frossa, snabbt stigande feber ofta upp över 40 grader, allmän muskelvärk och huvudvärk, och påtaglig sjukdomskänsla. Därefter tilltar symtom från luftvägarna, främst torrhosta som förvärras genom att slemhinnan i luftvägarna angrips.

Små barn kan få mer av svullna tonsiller och ont i halsen när de sväljer än vuxna. Om du använder en örontermometer ska du inte ta tempen direkt när du vaknar eftersom värmen från kudden kan ge en falskt förhöjd temperatur. Om du mäter temperaturen i munnen behöver du veta att mat och dryck kan påverka utslaget — vänta en halvtimme innan du tar tempen om du just har ätit eller druckit något.

Tänk på att feber ibland kan vara tecken på smittsamma bakterier eller virus. Vid coronasymptom eller misstanke om exempelvis influensa är det viktigt att undvika smittspridning — tvätta händerna ofta och håll fysiskt avstånd till andra både inomhus och utomhus. När bör jag söka vård? Vår erfarna vårdpersonal finns här för dig om du har feber. Vi gör alltid en individuell bedömning baserat på dina symptom och det du berättar.

Vi börjar med ett videosamtal, men ofta behövs även en fysisk undersökning om du har feber utan tydlig anledning.

40 graders feber vuxen

Sök vård hos oss om du eller ditt barn: har feber med försämrat allmäntillstånd, utan tydliga tecken på exempelvis förkylning, influensa eller magsjuka. Har oförklarlig eller återkommande feber som inte går över efter 4—5 dagar. Har feber i kombination med kraftigt påverkat allmäntillstånd, svår feberfrossa, smärta eller andningsbesvär. Sök vård akut om: du har feber och blir stel i nacken.

Ring om du eller någon i din närhet har feber och svimmar. Så bokar du tid på Kry 1. Behandling vid influensa Om du behöver influensavaccin som en förebyggande åtgärd får du oftast en spruta i överarmen. I vissa fall kan barn och ungdomar upp till 18 år även få vaccin i form av en nässpray. Influensa brukar inte behandlas om du är frisk för övrigt.

Medicinska riskgrupper och gravida kan däremot behöva virushämmande läkemedel. Om influensan övergår i exempelvis lunginflammation kan det finnas anledning att behandla med antibiotika. Vad kan jag göra själv? Om du hör till en så kallad riskgrupp bör du vaccinera dig mot influensa. Det gäller till exempel om du är äldre än 65 år eller har ett nedsatt immunförsvar.

Om du inte tillhör någon riskgrupp finns ingen allmän rekommendation om att skydda sig mot influensa genom vaccination, men om du vill kan du vaccinera dig ändå på exempelvis en vårdcentral. Vid influensa är det viktigt att vila så att kroppen får återhämta sig. Tänk på att dricka ordentligt om du har hög feber. På apotek finns nässpray och receptfria läkemedel som är febernedsättande och smärtstillande — de förkortar inte sjukdomsförloppet men kan lindra besvären.