Utländska fordonsdokument förlorade

Det senare lämnar fossilintensiteten mer eller mindre oförändrad. Det förra kan öka bioandelen i den totala drivmedelsförsäljningen. Effekten är dock betydligt lägre än förändringen av de specifika utsläppen från de bilar som konverteras. Analysen visar också att viss konvertering av bilar kommer att ske även i avsaknad av konverteringsstöd eftersom vissa bilägare kommer att finna det privatekonomiskt lönsamt.

Sådan spontan konvertering får enligt Konjunkturinstitutet anses vara ett kostnadseffektivt inslag i anpassningen till transportsektorns utsläppsmål, såvida bilägarens beslut är välinformerat. Utredningen har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Utskottet konstaterade att en rad åtgärder vidtagits under senare år för att påskynda omställningen till en fossilfri transportsektor och att det saknades skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen.

Utskottet avstyrkte motionsförslagen och riksdagen biföll utskottets förslag. Utskottets ställningstagande Utskottet kan konstatera att transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Transportsystemets omställning är därför av central betydelse om de långsiktiga klimatmålen ska nås. En rad åtgärder har också vidtagits under senare år för att påskynda omställningen till en fossilfri transportsektor och utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att koldioxidutsläppen från nya bilar minskar kraftigt, både genom elektrifiering och genom energieffektivisering.

Vidare har försäljningen av miljöfordon vuxit snabbt under senare år. Utskottet ser hoppfullt på möjligheten att kraftigt minska utsläppen från fordonssektorn. Utskottet välkomnar regeringens ambition i fråga om satsningar på elektrifiering och utbyggnad av laddinfrastruktur för att påskynda transportsektorns omställning.

Utskottet uppmärksammar också att regeringen tillkallat en särskild utredare med uppdrag att analysera och föreslå vissa åtgärder för att påskynda elektrifieringen av sektorn. Vidare noterar utskottet att regeringen även beslutat om flera uppdrag åt bl. I regeringens klimatpolitiska handlingsplan presenterar regeringen ytterligare åtgärder som syftar till att påskynda omställningen till nollutsläpp genom förstärkt stöd och regeländringar.

Premien bör enligt regeringen vara villkorad med köp eller leasing av en elbil. Vidare betonar regeringen i handlingsplanen att tydliga förutsättningar bör ges i god tid för samhällets utfasning av fossila drivmedel, men att det för detta krävs en utökad samhällsanalys. Utskottet delar denna bedömning. Vad gäller konvertering av fordon konstaterar utskottet att Konjunkturinstitutet utrett frågan.

I institutets uppdrag ingick bl. Utskottet följer den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Tillgång till laddning och fossilfri tankning Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslag om tillgång till laddning och fossilfri tankning.

Utskottet konstaterar att det pågår ett intensivt arbete med att förbättra tillgången till både biodrivmedel och elektrobränslen i hela landet i syfte att underlätta för alternativa bränslen. Jämför reservation 4 C och 5 MP. C föreslås i yrkande 87 i denna del att pumplagen ses över för att möjliggöra fler fossilfria drivmedel. I yrkande 93 anför motionärerna att en nationell plan bör beredas för att identifiera kritiska stråk där nyttjandegraden av bränslecellsfordon väntas vara hög, för att möjliggöra en snabbare utbyggnad av vätgasinfrastrukturen med nationell samordning samt identifiering av strategiska noder för vätgasproduktion.

Vidare anförs i yrkande 94 att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag till en nationell handlingsplan i enlighet med förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen. MP föreslås i yrkande 45 att det ska tas fram en nationell plan för tankställen för biogas. Bakgrund Pumplagen För att trygga tillgången till förnybara drivmedel beslutade riksdagen i december att anta regeringens förslag till lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.

Lagen syftade till att öka tillgängligheten till förnybara drivmedel i hela Sverige, främst mot bakgrund av att tillgängligheten hade bedömts som ett av de största hindren mot en ökad användning av förnybara drivmedel. I ett första steg berördes tankställen som sålde mer än 3 kubikmeter bensin eller diesel per år. Därefter skärptes kraven successivt till då alla säljställen med en försäljningsvolym överstigande 1 kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle skulle vara skyldiga att tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel.

I juni beslutade riksdagen om en lättnad i lagen genom att höja denna gräns för skyldigheten att tillhandahålla förnybara bränslen till 1 kubikmeter motorbränsle prop. Vätgas som fordonsbränsle I den första klimatpolitiska handlingsplanen prop. Att framställa, lagra och frakta vätgas på ett hållbart sätt kommer att vara viktigt i flera branscher enligt handlingsplanen.

Regeringen preciserade att strategin och de eventuella åtgärdsförslagen skulle syfta till att underlätta omställningen till fossilfrihet. Åtgärdsförslagen skulle inkludera kostnadsuppskattningar och samhällsekonomiska konsekvenser och baseras på åtgärdernas möjligheter att samhällsekonomiskt effektivt bidra till att uppfylla klimatmålen.

Energimyndigheten redovisade uppdraget i november I arbetet med strategin analyserade Energimyndigheten olika hinder för att identifiera effektiva insatser som kunde vidtas. Eftersom utvecklingen för vätgas går snabbt har åtgärder som kan genomföras de närmaste fem åren prioriterats i strategin. Strategin sätter en riktning som kan vara gemensam för staten och näringslivet. Den gör också tydligt vilka förutsättningar som behöver komma på plats för att den potential som användningen av vätgas och elektrobränslen bjuder ska kunna nyttjas.

Strategin sätter konkreta mål till såväl som Den identifierar även ett antal viktiga åtgärder och initiativ att genomföra för en positiv vätgasutveckling, bl.

Importera bil från usa kostnad

Biogas som fordonsbränsle Energimyndigheten publicerade i september sin årliga rapport som redovisar resultat och analys av rapporteringen enligt regelverken för hållbarhetskriterier, reduktionsplikt och drivmedelslagen, Drivmedel ER Av rapporten framgår att omställningen av transportsektorn har påbörjats och att fordonsgasen, som under var i princip procent biogas, är en viktig faktor för att omställningen ska bli verklighet.

Syftet var bl. Enligt Energimyndigheten fortsätter den totala mängden fordonsgas att öka i Sverige. Under ökade också den flytande fordonsgasen med 76 procent. Den nya statistiken för visar att mängden fordonsgas ökade med 1 procent jämfört med Jämfört med är det dock en minskning med 3 procent. Andelen förnybart i fordonsgasen steg från 60 procent till 96 procent under och har varit stabil sedan dess.

Antalet publika tankställen för gas har ökat successivt över åren. Sedan har antalet ökat med 40 procent, medan icke-publika tankställen har minskat under samma period. Pågående arbete En analys av pumplagen Regeringen konstaterar i den klimatpolitiska handlingsplanen skr. Det har bl. Regeringen framhåller i den klimatpolitiska handlingsplanen att det för att nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast krävs en omfattande elektrifiering av transportsektorn.

Regeringen påminner i sammanhanget om att el, oavsett produktionskälla, inte räknas som förnybart drivmedel i pumplagen. Regeringens förslag till en övergripande samhällsanalys av vilka åtgärder som bör vidtas för utfasningen av fossil bensin och diesel omfattar därför även en analys av vilka krav som bör ställas när det gäller att tillhandahålla förnybara drivmedel, inklusive om kraven bör breddas till att även omfatta fossilfria drivmedel, inte minst i glesbygd.

Lagen innehåller bestämmelser om hur installationer för alternativa drivmedel ska vara utformade och om information till användarna av sådana installationer. Europeiska kommission presenterade den 14 juli ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel AFIR-förordningen som ska ersätta AFID-direktivet. Förslaget är en del av lagstiftningspaketet för att nå EU:s skärpta klimatmål till , det s.

Fit for paketet. Handlingsprogrammet ska innehålla nationella syften och mål för utbyggnaden av ladd- och tankstationer för olika typer av alternativa drivmedel, såsom elektricitet, vätgas och naturgas, samt åtgärder för att nå målen. Utöver krav på att ta fram en handlingsplan anges i direktivet att medlemsstaterna ska säkerställa att gemensamma tekniska standarder uppfylls för laddstationer för fordon, för tankstationer och för landströmsanläggningar.

I kommissionens förslag görs bedömningen att det behövs en ambitionshöjning för att nå unionens klimatmål för Det övergripande syftet med förslaget till EU-förordning är att det ska finnas en tillgänglig och användbar infrastruktur för alternativa drivmedel i hela EU. Förslaget innehåller bl.

Medlemsstaterna ska säkerställa att det senast den 31 december finns tankställen för vätgas längs det transeuropeiska transportnätet TEN-T och vid urbana knutpunkter. Avståndet mellan tankställena får vara som mest kilometer och de måste uppfylla en särskilt angiven minimikapacitet. Kommissionen har utlyst en möjlighet att ansöka om medel för infrastrukturprojekt som bidrar till utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen och till utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn längs transeuropeiska transportnätet.

Trafikverket har samordnat ansökningsprocessen i Sverige och regeringen tar slutgiltig ställning till projekten innan ansökningarna lämnas in till EU:s fond för ett sammanlänkat Europa. Kostnaden för projekten är minst 36 miljoner euro, varav 12,4 miljoner euro söks i bidrag. I november beslutade regeringen om att tillstyrka två ansökningar om medel ur Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Båda projekten rör investeringar i alternativa bränslen och ett av dem är The Bothnia Heavy Duty Hydrogen Corridor som från EU söker medfinansiering för sex vätgasstationer och två produktionsanläggningar mellan Kiruna och Umeå. Målgruppen är tunga transporter för företag i regionen. I den delrapport som överlämnades i januari ER framhåller myndigheterna att det bör finnas ett tydligt och utpekat ansvar för kunskapsspridning och samordning mellan berörda företag, branschorganisationer och myndigheter för att näringslivet ska få de rätta förutsättningarna, och för att underlätta och snabba på utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas.

Enligt rapporten poängterar många av aktörerna vikten av att se omställningen i ett helhetsperspektiv. Det handlar inte bara om själva laddpunkterna eller tankstationerna för vätgas, utan det är nödvändigt att se hela det kringliggande systemet eftersom det finns synergier och beroenden mellan tillverkande industri, energiproducenter, kommuner och transport- och logistikaktörer.

Avsaknaden av samlad och uppdaterad information om laddstationer och tankstationer för vätgas anses av flera aktörer vara ett problem, och även här önskas samordning och ett utpekat ansvar. I november slutredovisade Energimyndigheten och Trafikverket regeringsuppdraget i en nationell handlingsplan för ett program för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas ER I rapporten framhålls behovet av ökad samordning på olika nivåer och inom olika områden.

Energimyndigheten och Trafikverket gör bedömningen att det är önskvärt att en myndighet har ett långsiktigt och övergripande samordningsansvar för utbyggnaden av laddinfrastruktur och att Energimyndigheten bör få ett sådant uppdrag. Ökad samordning anses även viktigt vid utbyggnad av tankinfrastruktur för vätgas.

Köpa bil utomlands

I dagsläget saknas officiell statistik över tankinfrastruktur för vätgas. Energimyndigheten arbetar med att utveckla statistiken men behöver bli utsedd till statistikansvarig myndighet för infrastruktur inom energiområdet för att få ett tydligt mandat för fortsatt arbete. Transporter är en samhällskritisk funktion som behöver fungera både i normala tider och i tider av kris.

Deras robusthet måste därför säkerställas. Myndigheterna framhåller att det i dag finns en bred hotbild mot Sveriges energiförsörjning, i form av såväl naturkatastrofer och tekniska fel som antagonistiska angrepp, dvs. Därför måste risk- och sårbarhetsanalyser genomföras kontinuerligt vid en övergång till ett elektrifierat transportsystem, enligt rapporten.

Med utgångspunkt i målbilden för den framtida infrastrukturen och den genomförda analysen redovisar Energimyndigheten och Trafikverket i rapporten ett handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Myndigheterna föreslår ett drygt tiotal åtgärder som rör vätgas för transportsektorn.

Förslagen bereds i Regeringskansliet. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan Regeringen understryker i klimathandlingsplanen att utvecklingen och användningen av vätgas kommer att ha stor betydelse för omställningen till ett utsläppsfritt samhälle och kommer att ha stor påverkan på framtida elbehov i Sverige och Europa.

Syftet med samordningsuppdraget är att identifiera och bidra till att undanröja hinder så att användning, produktion, distribution och lagring av vätgas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt kan integreras i energisystemet och bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nås. En del av uppdraget är att lämna en redovisning av hur vätgasen och infrastrukturen för vätgas i Sverige kan utvecklas ur ett systemperspektiv.

Denna del av uppdraget ska enligt uppgift från Energimyndigheten nu redovisas senast den 28 mars Energimyndigheten ska också ta fram nationella råd och rekommendationer för hanteringen av vätgas och vätgasledningar och följa upp vätgasens utveckling i Sverige och internationellt. Under våren genomförde Energimyndigheten en första utlysning för regionala elektrifieringspiloter för tung trafik.

Intresset för utlysningen var stort, och totalt beviljades stöd till laddstationer, 12 vätgastank-stationer samt en kombinerad ladd- och vätgastankstation för totalt 1,4 miljarder kronor. Regeringen bedömer att vätgasteknik och tankinfrastruktur är viktigt för att minska utsläppen från bl. Arbetet med att identifiera och bidra till att undanröja hinder så att användning, produktion, distribution och lagring av vätgas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt kan integreras i energisystemet bör fortsätta, bl.

Utskottet konstaterade sammanfattningsvis att det pågår ett intensivt arbete med att förbättra tillgången till både biodrivmedel och elektrobränslen i landet i syfte att underlätta för alternativa bränslen. Mot den bakgrunden såg inte utskottet att det fanns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena och utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena.

Riksdagen biföll utskottets förslag. Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis påminna om den lagstadgade skyldighet som finns att tillhandahålla förnybara drivmedel för att därigenom förbättra tillgängligheten till sådana drivmedel i hela landet. Det bakomliggande motivet till lagstiftningen var att lagstiftaren ansåg att tillgängligheten var ett av de största hindren för en ökad användning av förnybara drivmedel.

Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att det sedan finns en lag om krav på installationer för alternativa drivmedel som införlivar bestämmelser i AFID-direktivet i svensk rätt. En avgörande förutsättning för att lyckas med omställningen till en fossilfri transportsektor är enligt utskottets mening att det finns en infrastruktur på plats som stöder användningen av hållbara förnybara drivmedel och inte minst eldrift som kan ersätta traditionella fossila bränslen.

Utskottet vill därför understryka att en viktig del i utvecklingen för att nå klimatmålen är goda möjligheter till laddning och fossilfri tankning i hela landet och att man tar ett samlat grepp för att arbeta vidare med elektrifieringen av vägnätet. Utskottet vill samtidigt betona vikten av att de åtgärder som vidtas ger klimateffekter.

I regeringens klimatpolitiska handlingsplan konstaterar regeringen att den s. Utskottet välkomnar detta. Utskottet ser positivt på den pågående utbyggnaden av vätgasstationer i landet, som sker med bl. Utskottet ser också positivt på den fortsatta beredningen av Energimyndighetens och Trafikverkets förslag i den nationella handlingsplanen för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas som redovisades i november Utskottet noterar också att användningen av fordonsgas, inte minst flytande sådan, ökat kraftigt under senare år.

Sedan har också antalet publika tankställen för gas ökat med ca 40 procent, vilket utskottet ser som en positiv utveckling. Utskottet kan konstatera att det pågår ett intensivt arbete med att förbättra tillgången till både biodrivmedel och elektrobränslen i hela landet i syfte att underlätta för alternativa bränslen. Mot den bakgrunden ser utskottet inte att det finns skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen.

Vissa andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslag om olika styrmedel för att nå transportsektorns klimatmål. Utskottet pekar bl. Jämför reservation 6 SD och 7 C. C föreslås i yrkande 2 att möjligheterna att göra det billigt att leasa både nya och begagnade miljöbilar ses över.

SD föreslås i yrkande 17 att möjligheten att stifta lagar mot att kommuner skadligt begränsar biltrafiken på kommunal nivå ska utredas. Som skäl hänvisar motionärerna till de begränsningar som Stockholms stad planerar för bilar som inte är eldrivna och pekar på de negativa effekter det kommer att få för näringsliv och privatpersoner som fortfarande kör med bensin- eller dieseldrivna bilar.

Ulrika Heie m. Enligt motionärerna bör hänsyn tas till utsläppen från ett fordon ur ett livscykelperspektiv. Att endast räkna utsläppen ur avgasröret ger en missvisande bild av fordonssektorns utsläpp, anser motionärerna. Bakgrund Myndigheternas upphandling och miljöbilsdefinitionen Förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar trädde i kraft den 1 juli och innehåller bestämmelser om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters inköp och leasing av bilar samt för myndigheters upphandling av bilhyra och taxiresor.

Förordningen syftar till att främja användningen av miljöanpassade och trafiksäkra bilar och gäller för myndigheter under regeringen. Förordningen omfattar bl. Den skärpta miljöbilsdefinitionen följer regelverket för klimatbonusbilar. Upphandlingsmyndigheten fick i december i uppdrag av regeringen att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå klimatmålen och för att de upphandlingsinsatser som ger störst klimatnytta för pengarna ska kunna prioriteras.

I mars lämnade myndigheten åtgärdsförslag för hur offentliga upphandlingar ytterligare ska kunna bidra till att klimatmålen nås. Förslagen är i huvudsak sådana som regeringen och statliga myndigheter kan driva och besluta om. Det handlar bl. Minimimålen avser referensperioder och skiljer sig åt mellan medlemsstaterna.

I propositionen föreslogs ändringar i lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster och i lagen om kollektivtrafik. Riksdagen antog regeringens lagförslag som sedermera trädde i kraft den 1 juni bet. Vad gäller bilar som drivs av fordonsgas aviserade regeringen i oktober att gasbilar skulle fortsätta klassas som miljöbilar när statliga myndigheter upphandlar fordon.

Energideklaration för personbilar Konsumentverket uppger att det kan vara svårt att beskriva och marknadsföra bilars miljöegenskaper på ett korrekt sätt. Det kan också vara svårt för konsumenterna att värdera de miljöargument som används i marknadsföringen, och därför ställs det höga krav på dessa. Den som marknadsför en ny personbil är i de flesta fall skyldig att ange bilens bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp enligt Konsumentverkets allmänna råd KOVFS om information om nya personbilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

Den som säljer eller privatleasar nya personbilar till konsumenter behöver sedan använda värden enligt det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta bilar Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure, WLTP för att ange bilens bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Kommunala miljözoner Miljözoner används för att begränsa användningen av bensin- och dieselfordon som inte har fullgod utsläppsklass inom tätorter där luftkvaliteten har överstigit EU:s gränsvärden.

Därigenom ska luftkvaliteten i områden där människor bor och arbetar förbättras. Miljözoner regleras i 4 kap. Den tidigare regeringen beslutade hösten att möjliggöra för kommuner att från den 1 januari införa särskilda miljözoner för lätta fordon med miljörelaterade krav som styr vilka fordon som får köra inom ett visst område. Det är kommunerna själva som avgör om och var miljözoner ska införas.

Systemet med miljözoner innebär att kommuner kan besluta att vissa fordon stängs ute från särskilt miljökänsliga områden. Efter den 1 januari kan kommuner införa miljözon klass 1, 2 eller 3. När det gäller miljözon klass 1 är grundregeln att en tung lastbil eller tung buss får köra i en miljözon klass 1 i sex år från första registrering, med vissa undantag.

När det gäller miljözon klass 2 omfattas personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. För att få köra i miljözon klass 2 måste såväl fordon med gnisttända motorer t. Den 1 juli skärptes kraven för bilar med kompressionstända motorer. När det gäller miljözon klass 3 ställs de högsta kraven. Där får endast elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon köra, lätta som tunga fordon, med tillägget att för gasfordon gäller utsläppskrav Euro VI.

När det gäller tunga fordon får även laddhybrider köra om fordonet uppfyller utsläppskraven för Euro VI. Motorcyklar och mopeder omfattas dock inte av någon miljözon. De bestämmelser som finns om miljözoner medger undantag för vissa fordon, t. I Transportstyrelsens regleringsbrev för fick myndigheten i uppdrag att föreslå hur man kan säkerställa att bestämmelserna om miljözoner följs.

I uppdraget ingick också att identifiera och föreslå åtgärder mot eventuella administrativa hinder samt att utreda hur annan närliggande lagstiftning kan harmoniseras med miljözonsbestämmelserna. Transportstyrelsen fick även i uppdrag att informera kommuner, allmänheten och statliga myndigheter om bestämmelserna om miljözoner. Transportstyrelsen har sedermera i rapporten Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

TSG föreslagit att trafikförordningen kompletteras med bestämmelser om att de fordon som inte får framföras i miljözoner inte heller får stannas eller parkeras inom miljözoner på allmän plats där kommunen är huvudman för hållande av allmänna platser. Transportstyrelsen framhåller på sin webbplats att den kommun som överväger att införa en miljözon behöver göra avvägningar mellan nyttan och de konsekvenser som reglerna får.

Myndigheten har därför ställt samman generella rekommendationer på området. Transportstyrelsen ska löpande, när så är påkallat, föreslå ändringar av miljözonsbestämmelserna. Författningsändringar kan t. Pågående arbete Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att analysera möjligheten att förbättra vägledningen till konsumenter om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp vid försäljning och marknadsföring.

I uppdraget ingick att ta fram ett förslag på en vägledning, exempelvis i form av en märkning, som väger in energianvändning och koldioxidutsläpp och som tar hänsyn till fordonets hela livscykel. Uppdraget redovisades i april i rapporten Vägledning om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp dnr. Myndigheten föreslår i rapporten en märkning som till utseendet liknar den europeiska energimärkningen, med de mest relevanta delarna synliga på märkningen och en QR-kod som leder vidare till en landningssida med mer fördjupad information.

Märkningen är uppdelad i två kategorier. Den övre delen, med en tydlig rangordning av fordon, gäller fordonets användningsfas. Den nedre delen, med mer generell information, gäller fordonets hela livscykel. För fordonets användningsfas finns det standardiserade och fordonsspecifika uppgifter som möjliggör detaljerad konsumentinformation. För övriga faser av fordonets livscykel saknas detta eftersom inga standardiserade metoder finns för att beräkna livscykelanalysen.

Energimyndighetens förslag har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Märkningen bör enligt regeringen utöver utsläpp ur avgasröret även redovisa fordonets energieffektivitet och livscykelutsläpp. I februari presenterade Mobility Sweden en energimärkning för bilar som ska vara ett frivilligt initiativ från fordonsbranschens sida inom ramen för färdplanen för fossilfri konkurrenskraft.

Avsikten är att informera konsumenter om personbilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. I referensgruppen för utformandet av märkningen har Motorbranschens Riksförbund och Konsumentverket ingått. Energideklarationen bygger på koldioxidutsläpp i gram per kilometer, enligt WLTP-värdet under blandad körning. Fossilfritt Sverige initierade Tjänstebilsutmaningen som går ut på att företag, organisationer, kommuner och regioner enbart ska köpa eller leasa miljöbilar, dvs elbilar inklusive vätgas , laddhybrider eller biogasbilar, som tjänstebilar och förmånsbilar.

Fossilfritt Sverige anför att 50 procent av alla nya bilar i Sverige köps av företag och organisationer, och de bilar som de köper eller leasar nu är de som kommer ut på begagnatmarknaden om några år. Genom Tjänstebilsutmaningen kan företagen därmed inte bara minska sina egna klimatavtryck, utan också bidra till omställningen av hela Sveriges fordonsflotta.

Utskottet pekade bl.

Importera bil från polen

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena. Utskottets ställningstagande Utskottet kan inledningsvis konstatera att införandet av miljözoner i tätorter är en kommunal befogenhet. Samtidigt vill utskottet understryka vikten av att det vid införandet av miljözoner görs grundläggande avvägningar mellan nyttan och de konsekvenser som bestämmelserna får för invånarna, även om det är möjligt att göra undantag för vissa typer av transporter.

Utskottet saknar dock anledning att föreslå några ändringar i gällande ordning. Vidare kan utskottet konstatera att det i regeringens klimatpolitiska handlingsplan anförs att en fordonsmärkning för lätta fordon bör införas för att främja konsumenters val av klimatsmarta fordon. Utskottet välkomnar regeringens bedömning.

Vad gäller frågan om en miljöbilsdefinition som är teknikneutral och fokuserar på fordonets utsläpp vill utskottet påminna om förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar från Förordningen gäller för myndigheter under regeringen. Utskottet noterar dessutom det initiativ som togs av Fossilfritt Sverige genom Tjänstebilsutmaningen. Initiativet går ut på att företag, organisationer, kommuner och regioner enbart ska köpa eller leasa miljöbilar, som tjänstebilar och förmånsbilar, eftersom de bilar som de köper eller leasar i dag är de som kommer ut på begagnatmarknaden om några år.

Genom Tjänstebilsutmaningen hoppas Fossilfritt Sverige bidra till omställningen av hela Sveriges fordonsflotta. Utskottet ser positivt på detta. Utskottet finner sammanfattningsvis inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen. Självkörande fordon Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslag om självkörande fordon.

Utskottet framhåller att självkörande fordon kommer att få genomgripande konsekvenser och vara en viktig del i det framtida transportsystemet. Utskottet ser positivt på de försök och testområden som utformats inom området samt de initiativ som tagits av ansvariga myndigheter. Jämför reservation 8 SD och 9 C.

SD föreslås i yrkande 43 att det ska skapas tekniska testområden för utprovning av ny teknik. Motionärerna anför att ny teknik ger möjlighet att lösa framtidens transportbehov. Tekniken behöver dock testas och det bör skapas tekniska testområden i naturlig trafikmiljö. Enligt motionärerna behöver även tillståndsförfarandet för tekniska tester i verklig trafikmiljö förenklas.

I yrkande 49 anförs att de juridiska frågeställningarna när det gäller självkörande fordon bör utredas. Motionärerna anser att bl. C åtgärder för att främja autonomi och teknikutveckling inom transportsystemet och förbättrade mobilitetstjänster över hela landet. Motionärerna vill att lagstiftningen ska följa teknikutvecklingen och inriktas på funktionalitet framför teknikspecifika krav.

Motionärerna framhåller att teknikutvecklingen ofta får stor effekt på transportsystemet och att tidigare testverksamhet visar att Sverige har stor potential på området. Motionären pekar bl. Bakgrund Utvecklingen av automatiserad körning på väg är en del av en mer omfattande utveckling av automatisering och uppkoppling av transportsystemet och av samhället i stort.

Automatiserad körning kan sägas innebära att ett automatiserat körsystem utför delar av eller hela den dynamiska köruppgiften. Det finns inte någon allmänt vedertagen definition av automatiserade eller självkörande fordon. Med automatiserade fordon menas vanligen ett motordrivet fordon som kan framföras av ett automatiskt körsystem.

Pågående arbete Försöksverksamhet med självkörande fordon I förordningen om försöksverksamhet med automatiserade fordon finns krav på tillstånd för att få bedriva försöksverksamhet med automatiserade fordon. Det är Transportstyrelsen som prövar frågor om tillstånd. Transportstyrelsen kan även förena ett beslut om tillstånd med villkor.

Ett av grundvillkoren för att få tillstånd är att bevisa att försöksverksamheten kan bedrivas på ett trafiksäkert sätt. Det innebär att alla risker med försöket ska vara omhändertagna. De automatiserade funktionerna i försöket ska beskrivas och visas vara säkra för de som finns i fordonet och omgivningen. Det krävs också att verksamheten inte medför någon väsentlig störning eller besvär för omgivningen.

Reglerna för prövningen finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS om tillstånd att bedriva försök med automatiserade fordon. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har varit möjliga i många år. Det pågår försöksverksamheter med självkörande fordon på olika håll i landet men även internationellt. Företrädare för regeringen har också deltagit aktivt i det internationella arbetet inom EU och FN:s ekonomiska kommission för Europa United Nations Economic Commission for Europe, UNECE och genom bilaterala samarbeten för att främja försök med och införande av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt.

Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling pågår också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar löpande fram underhållsplaner för bl. Trafikverket fick i oktober i uppdrag att redogöra för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik.

I juni redovisade Trafikverket sina slutsatser i rapporten Vägens stöd till automatiserade fordon där man bl. Enligt Trafikverket krävs det fortsatt utredning av vilken roll myndigheten och övriga aktörer ska ha i framtiden i fråga om att tillhandahålla digital information och tjänster för automatiserade fordon. Trafikverket framhåller också att arbetet med att ta fram gemensamma specifikationer och standardisering för vägutrustning har påbörjats på europeisk nivå.

Vid hävning ska konsumenten återlämna bilen mot att säljföretaget återbetalar köpeskillingen och ränta på denna. Den återlämnade bilen ska vara i normalskick bortsett från det hävningsgrundande felet samt normalt slitage. Säljföretaget har rätt till ersättning för den nytta konsumenten har haft av bilen. Vid bedömningen av om konsumenten ska betala ersättning för nyttan ska hänsyn tas till de besvär och olägenheter konsumenten har haft, t ex att hen inte har kunnat använda bilen i normal omfattning, se MRFs leveransvillkor punkt 9C.

Vid beräkning av nytta skall även beaktas den körsträcka som kunden kört med eventuell lånebil. Konsumenten ska efter avräkning få minst ett belopp som ger hen möjlighet att köpa en felfri bil som, beträffande standard och skick, motsvarar den återlämnade bilen vid hävningstillfället. Skadestånd Konsumenten har rätt till en skälig ersättning för den skada hen lider genom att bilen under garantiperioden inte är trafiksäker, om inte säljföretaget kan visa att detta beror på ett hinder utanför säljföretagets kontroll, som inte skäligen kunnat förutses vid köpet och vars följder inte skäligen hade kunnat undvikas eller övervinnas.

Skadeståndet omfattar inte ersättning för förlust i en näringsverksamhet eller för en personskada. Konsumenten är skyldig att vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Konsumentköplagen Innehållet i denna garanti begränsar inte i något avseende konsumentens rätt att i stället för garantin åberopa konsumentköplagens regler. Enligt lagen svarar säljföretaget för fel som har funnits vid leveransen.

Fel som upptäcks inom två år skall dock anses ha funnits vid leveransen, om inte säljföretaget kan visa annat eller detta är oförenlig med varans eller felets art. Det betyder att konsumentköplagen kan ge köparen ett skydd som inte tillförsäkras denne genom Trafiksäkerhetsgarantin för begagnade bilar. Utskottet vill också uppmärksamma pågående arbete inom EU för att minska utsläppen från bl.

Detta gäller likaså målsättningen att på sikt fasa ut de fossila drivmedlen. Utskottet understryker i sammanhanget vikten av att beakta olika tekniker och energikällor för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Dessutom är det nödvändigt med en utökad produktion av biodrivmedel och att det finns möjlighet att tanka biodrivmedel av olika slag för den som behöver.

Vid sidan av tillgängligheten vill utskottet även peka på behovet av förutsägbarhet och långsiktighet i arbetet för att omställningen till en fossilfri fordonsflotta ska bli framgångsrik. Utskottet noterar med tillfredsställelse den snabbt växande försäljningen av miljöfordon under senare år och ser således hoppfullt på möjligheten att kraftigt minska utsläppen från fordonssektorn.

Utskottet ser också positivt på det pågående arbetet med att gradvis fasa ut de fossila bränslena från marknaden och arbetet med att utreda möjligheterna till konverteringsstöd för äldre fordon så att de i större utsträckning kan köras på förnybara drivmedel. Utskottet anser med hänvisning till vad som anförts ovan att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen.

Tillgång till laddning och fossilfri tankning Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslag om tillgång till laddning och fossilfri tankning. Utskottet betonar att möjligheten till laddning och fossilfri tankning är en viktig del i utvecklingen för att nå klimatmålen och hänvisar till gällande lagstiftning och till att det bedrivs ett intensivt arbete med att förbättra tillgången till biodrivmedel och elektrobränslen i landet.

Jämför reservation 5 V , 6 C och 7 MP. Motionerna Nooshi Dadgostar m. Motionärerna konstaterar att förutsättningarna för en omställning till ett fossilfritt och transporteffektivt samhälle skiljer sig åt mellan städer och landsbygden. C i yrkande att en nationell plan bör beredas för att identifiera kritiska stråk där nyttjandegraden av bränslecellsfordon väntas vara hög för att möjliggöra en snabbare utbyggnad av vätgasinfrastruktur med nationell samordning samt identifiera strategiska noder för vätgasproduktion.

MP att regeringen bör ta fram en nationell plan för tankställen för biogas. C en översyn av den s. I yrkande 47 anför motionärerna att Sverige bör verka för bindande mål i EU för utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för alternativa bränslen inom översynen av AFID-direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen.

Bakgrund När det gäller åtgärder för att trygga tillgången till förnybara drivmedel beslutade riksdagen i december att anta regeringens förslag till lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel prop. Lagen syftar till att öka tillgängligheten till förnybara drivmedel i hela Sverige, främst mot bakgrund av att tillgängligheten hade bedömts som ett av de största hindren mot en ökad användning av förnybara drivmedel.

I ett första steg berördes tankställen som sålde mer än 3 kubikmeter bensin eller diesel per år. Därefter skärptes kraven successivt till då alla säljställen med en försäljningsvolym överstigande 1 kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle skulle vara skyldiga att tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. I juni beslutade riksdagen om en lättnad i lagen genom att höja denna gräns för skyldigheten att tillhandahålla förnybara bränslen till 1 kubikmeter motorbränsle prop.

Branschorganisationen Vätgas Sverige framhåller att vätgas som fordonsbränsle i princip inte medför några andra utsläpp än ren vattenånga. På samma sätt som elbilars miljöpåverkan hänger på hur elen har producerats avgörs den för bränslecellsbilar av hur vätgasen har producerats och distribuerats. All vätgas som tankas i Skandinavien kommer från förnybara källor. Enligt Vätgas Sverige är bränslecellssystemet ungefär dubbelt så energieffektivt som en förbränningsmotor om det används i en vanlig bil.

Det innebär att körsträckan med en bränslecellsbil blir dubbelt så lång som den blir med förbränningsmotor med samma mängd energi. Moderna batterier har ännu mindre energiförluster än bränsleceller, men de tar tid att ladda och är skrymmande och tunga. Fler och fler vätgastankstationer ska etableras inom de kommande åren. Bland annat den s.

Elektrifieringspiloten som kommer från Energimyndigheten, men även andra investeringsstöd genom t. EU och Klimatklivet möjliggör en snabbare utbyggnad av infrastrukturen. Cirka 60 vätgastankstationer är planerade att anläggas i Sverige de kommande åren. Branschorganisationen Energigas Sverige lyfter fram biogasens fördelar eftersom den är förnybar och inte leder till några nettoutsläpp av koldioxid vid förbränning.

Ur ett livscykelperspektiv är genomsnittlig biogas som drivmedel nästan klimatneutralt och kan till och med ge negativa utsläpp. Användning av biogas som drivmedel bidrar också till betydligt förbättrad luftkvalitet i städerna. Biogasdrivna fordon ger en sänkning av både kväveoxider NOx och skadliga partiklar och bidrar därmed till minskad påverkan på hälsa och miljö.

Utsläppen av svaveloxider SOx som leder till försurning av mark och vatten, är dessutom nästan noll från biogas och naturgas. Biogas framställs av avfall från avlopp, matrester och gödsel samt restprodukter från skog och industri som tas om hand och samtidigt blir till värdefulla produkter i form av förnybar energi och gödningsmedel.

Syftet var bl. Särskild vikt skulle enligt regeringen läggas vid hur olika lösningar kan samverka med varandra och demonstreras samlat. Enligt Energimyndigheten fortsätter den totala mängden fordonsgas att öka i Sverige. Under ökade också den flytande fordonsgasen med 76 procent. Den nya statistiken för visar att mängden fordonsgas ökade med 1 procent jämfört med Jämfört med är det dock en minskning med 3 procent.

Andelen förnybart i fordonsgasen steg från 60 procent till 96 procent under och har varit stabil sedan dess. Antalet publika tankställen för gas har ökat successivt över åren. Sedan har antalet ökat med 40 procent, medan icke-publika tankställen har minskat under samma period. En strategi för vätgas och elektrobränslen I den klimatpolitiska handlingsplanen prop. Att framställa, lagra och frakta vätgas på ett hållbart sätt kommer att vara viktigt i flera branscher.

Det handlade bl. Regeringen preciserade att strategin och de eventuella åtgärdsförslagen ska syfta till att underlätta omställningen till fossilfrihet. Åtgärdsförslagen ska inkludera kostnadsuppskattningar och samhällsekonomiska konsekvenser och baseras på åtgärdernas möjligheter att samhällsekonomiskt effektivt bidra till att uppfylla klimatmålen. Energimyndigheten redovisade uppdraget i november I arbetet med strategin har Energimyndigheten analyserat olika hinder för att därigenom identifiera effektiva insatser som kan vidtas.

Eftersom utvecklingen för vätgas går snabbt har åtgärder som kan genomföras de närmaste fem åren prioriterats i strategin. Strategin ska sätta en riktning som kan vara gemensam för staten och näringslivet. Den ska också göra tydligt vilka förutsättningar som behöver komma på plats för att den potential som användningen av vätgas och elektrobränslen bjuder ska kunna nyttjas. Strategin sätter konkreta mål till såväl som Den identifierar även ett antal viktiga åtgärder och initiativ att genomföra för en positiv vätgasutveckling, bl.

Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 28 februari I juli gav den tidigare regeringen Energimyndigheten och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig publik och icke-publik laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för vätgas för lätta och tunga fordon.

Regeringen preciserade i sammanhanget att översynen också ska inkludera en bedömning av om förutsättningarna är anpassade för att samlat uppnå en samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av en ändamålsenlig tankinfrastruktur för vätgas för lätta respektive tunga fordon. I detta ingår att identifiera eventuella utmaningar och behov av prioriteringar, exempelvis geografisk täckning, redundans och tillförlitlighet, möjlighet till hemmaladdning eller behov av laddkapacitet.

Vid behov ska förslag lämnas på åtgärder och styrmedel t. För att näringslivet ska få de rätta förutsättningarna och för att underlätta och snabba på utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas framhåller Energimyndigheten i den delrapportering som gjordes i januari att det bör finnas ett tydligt och utpekat ansvar för kunskapsspridning och samordning mellan berörda företag, branschorganisationer och myndigheter.

Enligt Energimyndigheten poängterar många av aktörerna vikten av att se omställningen i ett helhetsperspektiv. Det handlar inte bara om själva laddpunkterna eller tankstationerna för vätgas, utan det är nödvändigt att se hela det kringliggande systemet då det finns synergier och beroenden mellan tillverkande industri, energiproducenter, kommuner och transport- och logistikaktörer.

Avsaknaden av samlad och uppdaterad information om laddstationer och tankstationer för vätgas anses av flera aktörer vara problematisk, och även här önskas samordning och ett utpekat ansvar, framhåller Energimyndigheten. Ett förslag som presenteras i delrapporten är att utse en myndighet till huvudansvarig för samordning av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas.

Den huvudansvariga myndigheten behöver tilldelas resurser för genomförandet samtidigt som andra berörda myndigheter behöver få uppdrag och resurser att hjälpa till. Samordningsuppdraget bör exempelvis omfatta stödgivning, information och kunskapsspridning, statistik, att aktivt följa teknisk och ekonomisk utveckling samt att vid behov föreslå regelförändringar på nationell nivå och EU-nivå.

Energimyndigheten påpekar att det finns flera rättsakter som för närvarande förhandlas inom EU, och där utfallet påverkar utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Beroende på utfallet kan kompletterande lagstiftning på nationell nivå behövas. Det gäller exempelvis kommande krav på betalningslösningar samt utformning av ett system för s.

En annan förutsättning som pekas ut som viktig i delrapporten är markåtkomst. Tillgången till mark för laddstationer och tankstationer för vätgas behöver säkras. Det kommer att finnas behov av platser på såväl statlig som kommunal och privat mark. Kommuner behöver se över sin roll och bidra till att skapa förutsättningar för aktörer att etablera laddplatser och tankstationer för vätgas.

Ett led i detta är Trafikverkets pågående utredning om möjligheten att tillgängliggöra mark som tagits i anspråk för väganläggningar så som rastplatser för laddning. Lagen innehåller bestämmelser om hur installationer för alternativa drivmedel ska vara utformade och om information till användarna av sådana installationer. Bland annat anges att avgifter för att ladda elfordon vid laddpunkter som är tillgängliga för allmänheten ska vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande.

Med laddpunkt avses ett gränssnitt där ett elfordon i taget kan laddas eller där ett batteri på ett elfordon i taget kan bytas ut. En laddpunkt ska enligt lagen anses vara tillgänglig för allmänheten om användarna har icke-diskriminerande åtkomst till den. Den 14 juli presenterade kommissionen ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel AFIR-förordningen som ska ersätta AFID-direktivet.

Förslaget är en del av lagstiftningspaketet för att nå EU:s skärpta klimatmål till , det s. Fit for paketet. Handlingsprogrammet ska innehålla nationella syften och mål för utbyggnaden av ladd- och tankstationer för olika typer av alternativa drivmedel, såsom elektricitet, vätgas och naturgas, samt åtgärder för att nå målen. Utöver krav på att ta fram en handlingsplan anges i direktivet att medlemsstaterna ska säkerställa att gemensamma tekniska standarder uppfylls för laddstationer för fordon, för tankstationer och för landströmsanläggningar.

I EU-kommissionens förslag görs bedömningen att det behövs en ambitionshöjning för att nå unionens klimatmål för Det övergripande syftet med förslaget till EU-förordning är att det ska finnas en tillgänglig och användbar infrastruktur för alternativa drivmedel i hela EU. Förslaget innehåller bl. Medlemsstaterna ska säkerställa att det senast den 31 december finns tankställen för vätgas längs det transeuropeiska transportnätet TEN-T och vid urbana knutpunkter.

Avståndet mellan tankställena får vara som mest kilometer och de måste uppfylla en särskilt angiven minimikapacitet. Vidare ska medlemsstaterna fram till den 1 januari enligt förslaget säkerställa att ett lämpligt antal tankpunkter för flytande naturgas LNG installeras där efterfrågan finns, åtminstone längs stomnätet för TEN-T, för att ge möjlighet för tunga motorfordon som drivs med LNG att trafikera hela unionen, såvida kostnaderna inte är oproportionella i förhållande till fördelarna, inbegripet miljöfördelarna.

Från svensk sida såg man positivt på kommissionens uttalade ambition att rättsakten mycket tydligare än i dag ska bidra till unionens klimatmål. Trafikverket har samordnat ansökningsprocessen i Sverige och regeringen tar slutgiltig ställning till projekten innan ansökningarna lämnas in till EU:s fond för ett sammanlänkat Europa. Kostnaden för projekten är minst 36 miljoner euro, varav 12,4 miljoner euro söks i bidrag.

I november beslutade regeringen om att tillstyrka två ansökningar om medel ur Fonden för ett sammanlänkat Europa. Båda projekten rör investeringar i alternativa bränslen och ett av dem är The Bothnia Heavy Duty Hydrogen Corridor som från EU söker medfinansiering för sex vätgasstationer och två produktionsanläggningar mellan Kiruna och Umeå. Målgruppen är tunga transporter för företag i regionen.

Utskottet underströk i sammanhanget behovet av en infrastruktur som stöder användningen av alternativ till fossila drivmedel för att möjliggöra en omställning till bl. Utskottet uppmärksammade också de ansträngningar som görs såväl av nationella aktörer som av EU för att minska transportsektorns utsläpp.

Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis påminna om den lagstadgade skyldighet som finns att tillhandahålla förnybara drivmedel för att därigenom förbättra tillgängligheten till sådana drivmedel i hela landet. Det bakomliggande motivet var att lagstiftaren ansåg att tillgängligheten var ett av de största hindren för en ökad användning av förnybara drivmedel.

Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att det sedan finns en lag om krav på installationer för alternativa drivmedel som i svensk rätt införlivar bestämmelser i AFID-direktivet. Utskottet vill framhålla att EU-kommissionens senaste förslag till förordning på området innebär en ambitionshöjning i arbetet med klimatomställningen.

En avgörande förutsättning för att lyckas med omställningen till en fossilfri transportsektor är enligt utskottets mening att det finns en infrastruktur på plats som stöder användningen av hållbara förnybara drivmedel och inte minst eldrift som kan ersätta traditionella fossila bränslen. Utskottet vill därför understryka att en viktig del i utvecklingen för att nå klimatmålen är goda möjligheter till laddning och fossilfri tankning i hela landet och att man tar ett samlat grepp för att arbeta vidare med elektrifieringen av vägnätet.

Utskottet påminner i sammanhanget om att det tidigare under våren behandlat motionsförslag om infrastruktur för elfordon se bet. Utskottet vill vidare betona vikten av att de åtgärder som vidtas ger klimateffekter. Utskottet ser positivt på den pågående utbyggnaden av vätgasstationer i landet som sker med bl.

Utskottet vill i detta sammanhang välkomna att Energimyndigheten och Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för utbyggnaden av en ändamålsenlig laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas i Sverige samt att ett förslag till nationell vätgasstrategi presenterades Utskottet noterar också den ökande användningen av fordonsgas — inte minst flytande sådan — under föregående år och att andelen förnybart i fordonsgasen har ökat kraftigt under senare år.

Sedan har också antalet publika tankställen för gas ökat med ca 40 procent, en utveckling som utskottet finner uppmuntrande. Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det pågår ett intensivt arbete med att förbättra tillgången till både biodrivmedel och elektrobränslen i landet i syfte att underlätta för alternativa bränslen. Mot den bakgrunden ser utskottet inte att det finns skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen.

Andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslag om olika styrmedel för att nå transportsektorns klimatmål. Utskottet pekar bl. C yrkande 40 anförs att klimatomställningen kräver att offentlig verksamhet ska gå före genom att se över hur alla fordon som staten, regionerna och kommunerna upphandlar, köper in eller leasar ska vara miljöbilar eller framdrivas av förnybara bränslen från Motionärerna pekar i sammanhanget på att biogasfordon har en naturlig plats i miljöbilsdefinitionen liksom att man bör ta hänsyn till utsläppen från fordonet ur ett livscykelperspektiv.

Vidare föreslår motionärerna i yrkande 10 att en energideklaration ska införas på personbilar vid nybilsförsäljning som är tydlig och jämförbar och som stärker konsumentinformationen. Motionären anför att en sådan åtgärd kan vara en lösning på problemen med luftkvalitet och obehag på cykelbanor och den generella påverkan som mopederna har på stadsmiljön i form av avgaser och buller.

Som skäl hänvisar motionären till de begränsningar som Stockholms stad planerar för bilar som inte är eldrivna och pekar på de negativa effekter det kommer att få för näringsliv och privatpersoner som fortfarande kör med bensin- eller dieseldrivna bilar. Pågående arbete Myndigheters upphandling och miljöbilsdefinitionen Förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar trädde i kraft den 1 juli och innehåller bestämmelser om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters inköp och leasing av bilar samt för myndigheters upphandling av bilhyra och taxiresor.

Förordningen syftar till att främja användningen av miljöanpassade och trafiksäkra bilar och gäller för myndigheter under regeringen. Förordningen omfattar bl. Den skärpta miljöbilsdefinitionen följer regelverket för klimatbonusbilar. Upphandlingsmyndigheten fick i december i uppdrag av den dåvarande regeringen att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå klimatmålen och för att de upphandlingsinsatser som ger störst klimatnytta för pengarna ska kunna prioriteras.

I propositionen föreslogs ändringar i lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster och i lagen om kollektivtrafik. Riksdagen antog regeringens lagförslag som sedermera trädde i kraft den 1 juni bet. Vad gäller bilar som drivs av fordonsgas aviserade den dåvarande regeringen i oktober att gasbilar skulle fortsätta att klassas som miljöbilar när statliga myndigheter upphandlar fordon.

Den som marknadsför en ny personbil är i de flesta fall skyldig att ange bilens bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp enligt Konsumentverkets allmänna råd KOVFS om information om nya personbilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Den som säljer eller privatleasar nya personbilar till konsumenter behöver sedan använda värden enligt det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta bilar Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure, WLTP för att ange bilens bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera möjligheten att förbättra vägledningen till konsumenter om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp vid försäljning och marknadsföring. I uppdraget ingår att ta fram ett förslag på en vägledning, exempelvis i form av en märkning, som väger in energianvändning och koldioxidutsläpp och som tar hänsyn till fordonets hela livscykel.

Uppdraget redovisades i april i rapporten Vägledning om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp dnr. Myndigheten föreslår en märkning som till utseendet liknar den europeiska energimärkningen med de mest relevanta delarna synliga på märkningen och en QR-kod som leder vidare till en landningssida med mer fördjupad information.

Märkningen är uppdelad i två kategorier. Den övre delen, med en tydlig rangordning av fordon, gäller fordonets användningsfas. Den nedre delen, med mer generell information, gäller fordonets hela livscykel. För fordonets användningsfas finns det standardiserade och fordonsspecifika uppgifter som möjliggör detaljerad konsumentinformation. För övriga faser av fordonets livscykel, tillverkning och skrotning saknas detta eftersom inga standardiserade metoder finns för att beräkna livscykelanalysen.

Förslaget har skickats på remiss fram till den 10 maj I februari presenterade Mobility Sweden en energimärkning för bilar som ska vara ett frivilligt initiativ från fordonsbranschens sida inom ramen för färdplanen för fossilfri konkurrenskraft. Avsikten är att informera konsumenter om personbilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. I referensgruppen för utformandet av märkningen har Motorbranschens Riksförbund och Konsumentverket ingått.

Energideklarationen bygger på koldioxidutsläpp i gram per kilometer, enligt WLTP-värdet under blandad körning. Kommunala miljözoner Miljözoner används för att begränsa användningen av bensin- och dieselfordon som inte har fullgod utsläppsklass inom tätorter där luftkvaliteten har överstigit EU:s gränsvärden. Därigenom ska luftkvaliteten i områden där människor bor och arbetar förbättras.

Miljözoner regleras i 4 kap. Den tidigare regeringen beslutade hösten att möjliggöra för kommuner att från den 1 januari införa särskilda miljözoner för lätta fordon med miljörelaterade krav som styr vilka fordon som får köra inom ett visst område. Det är kommunerna själva som avgör om och var miljözoner ska införas. Systemet med miljözoner innebär att kommuner kan besluta att vissa fordon stängs ute från särskilt miljökänsliga områden.

Efter den 1 januari kan kommuner införa miljözon klass 1, 2 eller 3. När det gäller miljözon klass 1 är grundregeln att en tung lastbil eller tung buss får köra i en miljözon klass 1 i sex år från första registrering, med vissa undantag. När det gäller miljözon klass 2 omfattas personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. För att få köra i miljözon klass 2 måste såväl fordon med gnisttända motorer t.

Den 1 juli skärptes kraven för bilar med kompressionstända motorer. När det gäller miljözon klass 3 ställs de högsta kraven. Där får endast elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon köra, lätta som tunga fordon, med tillägget att för gasfordon gäller utsläppskrav Euro VI. När det gäller tunga fordon får även laddhybrider köra om fordonet uppfyller utsläppskraven för Euro VI.

Motorcyklar och mopeder omfattas dock inte av någon miljözon. De bestämmelser som finns om miljözoner medger undantag för vissa fordon, t. I Transportstyrelsens regleringsbrev för fick myndigheten i uppdrag att föreslå hur man kan säkerställa att bestämmelserna om miljözoner följs. I uppdraget ingick också att identifiera och föreslå åtgärder mot eventuella administrativa hinder samt att utreda hur annan närliggande lagstiftning kan harmoniseras med miljözonsbestämmelserna.

Transportstyrelsen fick även i uppdrag att informera kommuner, allmänheten och statliga myndigheter om bestämmelserna om miljözoner. Transportstyrelsen har sedermera i rapporten Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas? TSG föreslagit att trafikförordningen kompletteras med bestämmelser om att de fordon som inte får framföras i miljözoner inte heller får stannas eller parkeras inom miljözoner på allmän plats där kommunen är huvudman för hållande av allmänna platser.

Transportstyrelsen framhåller på sin webbplats att den kommun som överväger att införa en miljözon behöver göra avvägningar mellan nyttan och de konsekvenser som reglerna får. Myndigheten har därför ställt samman generella rekommendationer på området. Transportstyrelsen ska löpande, när så är påkallat, föreslå ändringar av miljözonsbestämmelserna.

Författningsändringar kan t. Utskottets ställningstagande Mot bakgrund av motionsyrkandet om miljöbilsdefinitionen vill utskottet inledningsvis framhålla att förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar från syftar till att främja användningen av miljöanpassade och trafiksäkra bilar och gäller för myndigheter under regeringen.

I fråga om offentlig upphandling av fordon vill utskottet påminna om att det sedan finns en förordning om bl. Syftet med denna är att främja användningen av miljöanpassade och trafiksäkra bilar. Det kan i sammanhanget tilläggas att utskottet förra året hanterade en proposition med förslag på ändringar i lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster som en följd av nya krav på miljöanpassade fordon i det bakomliggande EU-direktivet.

Vidare vill utskottet uppmärksamma att Upphandlingsmyndigheten tog fram förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå klimatmålen. När det gäller motionsförslaget om energideklarationer för personbilar vill utskottet peka på det förslag som Energimyndigheten nyligen har utarbetat och som omfattar både fordonets användningsfas och fordonets hela livscykel i syfte att göra det enklare för konsumenter att bilda sig en uppfattning om bilens miljö- och klimatpåverkan.

Utskottet välkomnar också den frivilliga energimärkning som fordonsbranschen presenterade i början av året. Vad gäller motionsyrkandena som hänför sig till kommunernas miljöarbete konstaterar utskottet att införandet av miljözoner i tätorter är en kommunal befogenhet och att det i sammanhanget är viktigt att göra avvägningar mellan nyttan och de konsekvenser som bestämmelserna får för invånarna.

Det är dock möjligt att göra undantag för vissa typer av transporter. Utskottet saknar anledning att föreslå några ändringar i denna ordning. Självkörande fordon Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslag om självkörande fordon. Utskottet framhåller att självkörande fordon bedöms få genomgripande konsekvenser för transportsystemet i framtiden.

Utskottet välkomnar den försöksverksamhet som genomförs och hänvisar till det arbete och de initiativ som tagits av inte minst ansvariga myndigheter på området. Jämför reservation 11 SD och 12 C. SD att ansvarsfrågan för självkörande fordon bör utredas. Motionärerna menar att det finns en del frågeställningar om hur tekniken kommer att klara trafikens alla olika situationer, vem som bär ansvar vid en olycka och hur tekniken klarar av att hantera olika oundvikliga scenarier.

I yrkande 53 lyfter motionärerna fram att man bör utreda prioriteringsfrågan när det gäller självkörande fordon. Som exempel på frågor nämns prioriteringar i komplicerade trafikmiljöer, uppdateringar av fordonens styrsystem och uppgraderingar av programvara. C åtgärder för att främja autonomi och teknikutveckling inom transportsystemet och förbättrade mobilitetstjänster över hela landet.

De vill även att lagstiftningen ska följa teknikutvecklingen och inriktas på funktionalitet framför teknikspecifika krav. Motionärerna framhåller att teknikutvecklingen ofta får stor effekt på transportsystemet och att tidigare testverksamhet visar att Sverige har stor potential på området. Motionären pekar bl. Bakgrund Utvecklingen av automatiserad körning på väg är en del av en mer omfattande utveckling av automatisering och uppkoppling av transportsystemet och av samhället i stort.

Som grund för tillkännagivandet hänvisade utskottet till de utmaningar som är förknippade med införandet av självkörande fordon och att det är nödvändigt att säkerställa att Sverige även fortsättningsvis ska kunna hävda sig på området. Med en utvecklad strategi ansåg utskottet att arbetet med att införa denna angelägna transportlösning kommer att underlättas och påskyndas.

I skrivelsen hänvisar regeringen också till pågående arbete inom EU på området. I december granskade utskottet kommissionens meddelande om en EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet utl. I meddelandet föreslog kommissionen en övergripande strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet med en framåtblickande och ambitiös europeisk agenda. Strategin syftar till att göra EU världsledande inom automatiserad och uppkopplad rörlighet och bygger på tre strategiska mål: att utveckla viktig teknik och infrastruktur för att stärka EU:s konkurrenskraft, att säkerställa en inre marknad för säkert införande av automatiserad och uppkopplad rörlighet samt att hantera de socioekonomiska effekterna av automatiserad och uppkopplad rörlighet.

Utskottet välkomnade att kommissionen antagit en övergripande EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. Våren riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen bet. Utskottet hänvisade bl. Riksdagen biföll utskottets förslag. Pågående arbete Försöksverksamhet med självkörande fordon I förordningen om försöksverksamhet med automatiserade fordon finns krav på tillstånd för att få bedriva försöksverksamhet med automatiserade fordon.

Det är Transportstyrelsen som prövar frågor om tillstånd. Transportstyrelsen kan även förena ett beslut om tillstånd med villkor. Ett av grundvillkoren för att få tillstånd är att bevisa att försöksverksamheten kan bedrivas på ett trafiksäkert sätt. Det innebär att alla risker med försöket ska vara omhändertagna. De automatiserade funktionerna i försöket ska beskrivas och visas vara säkra för de som finns i fordonet och omgivningen.

Det krävs också att verksamheten inte medför någon väsentlig störning eller besvär för omgivningen. Reglerna för prövningen finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS om tillstånd att bedriva försök med automatiserade fordon. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har varit möjliga i många år. Det pågår försöksverksamheter med självkörande fordon på olika håll i landet men även internationellt.

Bland annat har Transportstyrelsen gett Scania tillstånd att testa självkörande lastbilar på E4 mellan Södertälje och Jönköping. Testerna genomförs tillsammans med företaget Tusimple som leder utvecklingen av autonoma fordon. Lastbilarna körs autonomt men övervakas av en förare, ett s. I både USA och Kina pågår redan tester av lastbilar enligt nivå 4 på allmän väg, men Scania är först i Europa med att testa tekniken på motorväg och med nyttolast.

Företrädare för regeringen har också deltagit aktivt i det internationella arbetet inom EU och FN:s ekonomiska kommission för Europa UNECE och genom bilaterala samarbeten för att främja försök med och införande av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling sker också arbete både nationellt och internationellt.