Nationella prov engelska anpassningar

Texten i elevmaterialen kan förstoras. Läsförståelseproven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 prövar avkodning och förståelse av text. Anpassas provsituationen är det viktigt att se till att provet fortfarande prövar rätt saker. Om till exempel texten eller uppgifterna som är utformade för att pröva läsförmåga läses upp högt för eleven, prövas inte längre denna förmåga.

Mer information om anpassningar för elever med funktionsnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter i samband med de nationella proven finns på Skolverkets webbsida Anpassa prov i grundskolan. Anpassning vid provtillfället kan till exempel vara följande: Delprov A Förlängd tid kan ges till förberedelsen av presentationen.

Elever med talängslan kan få sitta ner vid själva presentationen. Momentet Samtal Diskussionsfrågorna kan vid behov läsas upp av en lärare i stället för av eleven. Läraren ska dock inte delta i samtalet. Det är inte heller tillåtet att minska gruppstorleken i något av momenten så att eleven endast samtalar med läraren.

Nationella prov engelska åk 9 läsförståelse

Elev med hörselnedsättning kan få manus till de inspelade texterna. För beställning av hörmanus kontakta tryckeriet Exakta print kontaktuppgifter finns på insidan av omslaget till häftet Lärarinformation 1. Delprov B Delprov B1 och B2 kan genomföras i mindre grupp. Eleven kan få utökad tid. Eleven kan vid behov få tillgång till hjälpmedel som exempelvis förstorad text.

Eleven kan även få skriva ner lösningarna på dator eller annan digital enhet. Flera raster kan läggas in.

Nationella prov engelska åk 9 skriftligt

Provet måste dock genomföras på fastställd provdag. Texthäftet finns inte inläst för avlyssning då delprov B1 och B2 prövar just elevens förmåga att avkoda och förstå i enlighet med kunskapskravet " Texterna ska heller inte läsas upp för eleven. Delprov C Delprov C1 och C2 kan genomföras i mindre grupp. Eleven kan få utökad tid för genomgången.

Eleven kan få utökad skrivtid. Eleven får skriva delprovet på dator eller annan digital enhet. Det är förstås svårt att skilja mellan en anpassning som kan stödja elevens genomförande och en anpassning som kan störa tolkningen av resultatet. Det är viktigt att fundera över både elevens chans att visa sina kunskaper och att eleven känner sig inkluderad även i skolaktiviteter som de nationella proven.

Skolverket har i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten även tagit fram fyra sevärda korta filmer om undantagsbestämmelsen. Den tredje delen tar upp anpassningar vid nationella prov 7. Där sägs bl. Man ska ju undanröja hinder för att eleven ska kunna visa sina förmågor men man får inte bortse från det som ska bedömas enligt anvisningarna.

Med denna bakgrund så går vi till vad som står i bedömningsstödet till delprov C writing. Där är två delar som skulle kunna bli problematiska när det handlar om att ”spökskriva” för er elev. En av de två bedömningsfaktorerna handlar om Språk och uttrycksförmåga. Där finns flera punkter men utifrån hur du beskriver elevens väldigt goda muntliga förmåga, tänker jag att en lärare som är ”spökskrivare” kan styra provsituationen med kompletterande frågor så att elevens förmågor kommer fram även inom dessa områden.

Läraren bör även kunna checka av elevens förmåga till stavning och interpunktion genom att t. I det första av tre stycken som finns under rubriken ”Bedömning av skriftlig produktion och interaktion” står det; Bedömningen av skriftlig språkfärdighet utgår från att eleven, med utgångspunkt i den givna uppgiften, baserad på kursplanen, vill och kan uttrycka och utveckla ett innehåll, på egen hand och i samspel med andra.

Det är just det som jag har strukit under som blir problematiskt tycker jag. Med en ”spökskrivare” så gör eleven inte detta på egen hand. Vidare omfattar begreppet lässtrategier både strategier för avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse. I de olika proven konkretiseras sedan de olika begreppen ytterligare.

Så prövas elevernas läsförmåga i de nationella proven i årskurs 3 Elevernas läsförmåga prövas med stöd av fyra olika delprov i ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I två delprov prövas förmågan att själv kunna läsa och förstå en berättande text och en faktatext, genom att eleverna använder sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse.

Med stöd av ett antal flervalsfrågor prövas två olika typer av läsförståelse: Uppmärksamma och återge explicit uttryckt information. Tolka och integrera idéer och information. Ett tredje delprov prövar elevernas högläsning av den inledande berättande texten i enskildhet med läraren. I denna del använder eleverna sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse.

Slutligen prövas i ett fjärde delprov elevernas läsförståelse i form av ett kort textsamtal i direkt anslutning till elevernas individuella högläsning.

Anpassningar nationella prov gymnasiet

I detta delprov prövas förmågan att muntligt kommentera och föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texten samt relatera detta till egna erfarenheter. Så prövas elevernas läsförmåga i de nationella proven i årskurs 6 Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6 prövar elevernas läsförmåga i två delprov, där olika texttyper ingår.

De två delproven prövar elevernas förmåga att själva kunna läsa och förstå berättande text och sakprosatext, genom att såväl lässtrategier för avkodning som förståelse används. Med stöd av flervalsfrågor och öppna frågor prövas fyra olika typer av läsförståelse: Hitta efterfrågad information. Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera. Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag.

Likheter och skillnader i läsproven I årskurserna 3, 6 och 9 prövas elevernas läsförmåga med stöd av de gemensamma begrepp som kursplanerna anger. Progression i proven syns dels i val av texter, frågeformuleringar och kravnivåer, dels i hur begreppen läsa med flyt och läsförståelsetolkas. I provet för årskurs 3 prövas elevernas grundläggande läsförståelse genom att de själva läser bekanta och elevnära texter.

Dessutom prövas om de kan läsa en del av en text i huvudsak flytande där även andra former av lässtrategier för avkodning utnyttjas. För provet i årskurs 6 innebär läsa med flyt att eleverna har tillägnat sig en automatiserad avkodning. Det gör att elevernas läsförståelse i denna årskurs prövas genom att eleverna själva läser längre texter där en automatiserad avkodning krävs för förståelse och tolkning av texterna.

I ämnesproven i årskurs 9 prövas läsförmågan i ett av delproven. I första hand prövas bearbetning och analys av den lästa texten snarare än avkodning eftersom eleven förutsätts ha utvecklat förmågan att avkoda text. En enskild elev i årskurs 9 kan därför, som anpassning, få lyssna till texterna som ingår i delprovet i stället för att läsa dessa själv om det bedöms nödvändigt utifrån elevens behov och förutsättningar.