Annat ord för saker

Softa är ett annat slangord som betyder samma sak. Detta betyder då alltså att det är mycket roligt. Chisko Chisko säger man till någon som är kraftigt överviktig. Det betyder alltså att man är väldigt fet. Fågel Fågel är ett taskigt uttryck som betyder att man tycker någon är ful. Gendish Gendish är ett slanguttryck som kan användas på två sätt. Guzz Guzz är ett annat ord för tjej. Göra kaoz Att Göra kaoz betyder helt enkelt att man ska göra kaos.

Grejer synonym

Detta kan uttryckas på olika sätt, till exempel att man ska göra kaos med någon. Detta betyder då att man vill göra kaos med någon, typ skada någon. Göt Göt är ett annat ord för rumpa. Habbad Habbad är ett slanguttryck som används för att beskriva att någon är påverkad av alkohol. Haffla Haffla är ett arabiskt ord och det betyder att fest eller att festa. Det används för att beskriva någon som oseriös.

Det kan användas på olika sätt, till exempel när man säger att man måste göra hakarat, vilket innebär att man behöver få något att hända eller få saker och ting att röra på sig. Jara Jara ett ett annat ord för cigg. Keff Keff är ett uttryck man använder när något är fult eller dåligt. Opponering Det tillfälle då opponenten presenterar sitt omdöme. Opposition Se Opponering.

Organisation Innehållet i akademiska texter ska organiseras utifrån en lättförståelig struktur. Detta gäller såväl på menings- och styckesnivå som för texten i sin helhet. Ett vanligt sätt att organisera akademiska texter är att följa IMRoD-modellen.

Synonymer till god

Parafrasera Med egna ord beskriva innehållet i en text som någon annan skrivit. Se även citera. Passiv konstruktion När det grammatiska subjektet i en mening är passivt. Ger texten ett mer formellt intryck, med fokus på innehållet. Passiv sats Se Passiv konstruktion. Precisera Beskriva något på ett så exakt sätt som möjligt.

Precision Se Precisera. Presentationsskrivande Det skrivande som syftar till att utforma en text så att den är färdig för inlämning eller publicering. Jämför med tankeskrivande. Presentationstext En text som är färdig. Se även tanketext. Presentera Beskriva något på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Problematisera Belysa något ur olika perspektiv.

Visa vad som talar för och emot en tolkning. Lyft fram olika synsätt. Påvisa Lägga fram bevis för något. Redogöra Beskriva och förklara något utförligt. Referatmarkör Tydliggör att informationen du refererar till inte kommer från dig själv. Används även för att förtydliga vilken relation informationen har till dina egna resonemang. Referatverb Se Referatmarkör.

Referens Den källa du tar upp i din texthänvisning ska beskrivas på ett mer fullständigt sätt i referensen. Referensbindning En typ av textbindning där nyckelord upprepas för att påminna läsaren om vad textavsnittet handlar om. Referenslista Se Källförteckning. Referera Hänvisa till något som sagts eller skrivits. Reflektera Noga tänka igenom något utifrån olika synsätt och aspekter, med distans till dina egna åsikter och värderingar.

Relatera Visa hur olika ting hör ihop eller liknar varandra. Resonera Utveckla tankegångar och dra slutsatser utifrån givna fakta. Respons Ha åsikter om någon annans text. Vid respons är det viktigt att både lyfta fram det som är bra som det som kan utvecklas. Röd tråd En text som är välorganiserad och tydlig har en röd tråd. När en text saknar en röd tråd kan det t.

Saklighet En saklig text innehåller endast sådant som har med textens syfte att göra. Sakprosa Texter som handlar om att informera, presentera fakta och ny kunskap. Sakprosan är opersonlig och formell. Sambandsmarkörer Ord eller fraser som binder ihop olika delar av texter, så att det tydligt framgår hur de står i relation till varandra. Sammanfatta Göra en kortfattad och koncentrerad redovisning av något.

Beskriv det centrala och slutsatser, men undvik detaljer. Sammanställa Sätta ihop resultatet, din analys, din diskussion och dina slutsatser till ett sammanhängande dokument. Satsradning När två eller flera huvudsatser står i samma mening. Beroende på sammanhang kan det åtgärdas genom att sätta punkt mellan huvudsatserna eller genom att göra om den ena huvudsatsen till bisats.

Skrivsituation Det sammanhang texten skrivs i. Viktiga begrepp för skrivsituationen är avsändare, mottagare, texttyp och kontext. Alla texter har en skrivsituation, med sina specifika krav och förväntningar. Akademiska texter förväntas till exempel vara välorganiserade, sakliga och koncentrerade. Slutsats Vad man kommer fram till genom sin undersökning.

Språksituation Det sammanhang en specifik språkhandling utförs i. Se skrivsituation för utförligare beskrivning i relation till akademiskt skrivande. Stilbrott När man inte håller sig till ett sätt utrycka sig på, t. Struktur Se Organisation. Styckesindelning För att underlätta läsningen delas texten in i stycken. Börja gärna ett stycke med en kärnmening. Varje stycke ska innehålla sammanhållen information om en specifik aspekt av texten.

En bra grundregel är: En tankegång — ett stycke. Styckemarkering Nytt stycke markeras antingen med blankrad eller indrag. Tänk på att använda samma typ av styckemarkering i hela texten. Kopplingen mellan perfektionism och prokrastinering Att vilja göra bra ifrån sig är naturligt och att ha som mål att lyckas med saker för att utvecklas är oftast sunt, men när våra krav och förväntningar på oss själva blir överdrivna, finns risk att vi i stället blir stressade och anstränger oss för mycket, eller helt undviker att ens försöka prestera.

Det vill säga, göra det som är rimligt för oss i den aktuella situationen. Perfektionism är ett begrepp som kan beskrivas som en strävan efter att uppnå det som upplevs som perfekta resultat och att undvika misstag i så stor utsträckning som möjligt. Personer som drivs av perfektionism är ofta mycket självkritiska och kan ha svårt att känna sig nöjda med sina prestationer.

Det kan också vara utmanande att vara nybörjare och kunna saker mindre bra än andra eftersom man jämför sig mycket med andra. Det kan i sin tur göra att man försöker dölja misstag eller undviker att be om hjälp och prova på nya saker. Perfektionisten värderar och dömer sig själv som person i hög utsträckning utifrån sina prestationer och mål som ofta sätts på en orimlig nivå, det vill säga att målen i princip blir omöjliga att uppnå.

En perfektionist är sällan helt nöjd med sin prestation och tillfredställelsen håller sällan i sig särskilt länge utan fokus blir ofta snabbt på att försöka göra något ännu bättre nästa gång. För att vi som människor ska uppnå tillfredställelse behöver vi sätta rimliga och konkreta mål samt delmål, som är möjliga för oss att uppnå och som vi kan närma oss gradvis.

Då kan vi utvecklas och bli stimulerade utan att riskera att pressa oss på ett sätt som gör att vi till exempel belastar vår hälsa. Orsaken till att man utvecklar en prestationsbaserad självkänsla kan vara olika saker. Till exempel att man vuxit upp med personer och förebilder som själva presterat väldigt högt.

Man kan redan som liten blivit bekräftad, fått uppskattning och blivit sedd utifrån prestation. Man behöver alltså inte alls haft uttalade krav eller förväntan på sig från andra, men varit i en miljö där ansträngningar har belönats eller inneburit fördelar. Att ha alltför höga krav och förväntningar på sig själv och sina prestationer kan leda till att vi skjuter upp och undviker att göra saker.

Perfektionism i kombination med uppskjutande gör att vi blir mer stressade och mindre produktiva. Känner du igen dig i att du lägger ner mycket tid på att tänka på och planera det du vill göra i ditt huvud för att det ska bli så bra som möjligt, men att du trots det ändå hamnar i tidsnöd på slutet? Klicka på länken för att läsa mer om hur perfektionism och prokrastinering hänger ihop och hur man bryter kopplingen mellan dem Breaking the Perfectionism—Procrastination Infinite Loop.

Jag tror att prokrastinering är ett problem för mig — hur kommer jag vidare?