Vad är häktad

En brottsutredning, eller en så kallad förundersökning, ska inledas när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts, som lyder under allmänt åtal. Under en förundersökning utreder man vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal vid domstol mot honom eller henne. Skäligen misstänkt Skäligen misstänkt är den lägre graden av misstanke.

Det innebär att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen har begått den gärning som misstanken avser. På sannolika skäl misstänkt På sannolika skäl misstänkt är en högre grad av misstanke. Misstanken mot en person framstår vid en objektiv bedömning som berättigad, och grundas på bevis i det enskilda fallet. Tillräckliga skäl för att väcka åtal Här handlar det om man på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom i domstol.

Åklagare ska ta ställning till om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot en person. Gripen Om det finns skäl att anhålla en person kan ett beslut om att gripa personen i brådskande fall fattas av en polis. Den som gripits ska förhöras så snart som möjligt. Efter förhöret beslutar åklagaren att den gripne ska anhållas, om det finns skäl för det.

Om personen inte ska anhållas, ska beslutet om gripande omedelbart hävas. Bestämmelser om gripande finns i 24 kapitlet, 7 och 8 §, i rättegångsbalken. Anhållen En person får anhållas i avvaktan på att domstol ska pröva en fråga om häktning.

Häktad fram till rättegång

En person får också anhållas om det är av stor vikt för utredningen. Ett beslut om att anhålla någon fattas av åklagare. Exempel på tvångsmedel kan vara, telefonavlyssning, husrannsakan, kroppsvisitering, gripande, samt häktning. För att kunna styrka en misstankegrad krävs det självklart bevisning. Det betyder att i Sverige finns det ett beviskrav för att en person skall bli en misstänkt.

Kan misstänkas Detta är en den lägsta graden av misstanke som kan riktas mot en person i Sverige. För denna misstankegraden krävs det ingen större bevisning. Det räcker med att en person i sak har varit på en plats där ett brott begåtts. På denna misstankegraden har inte polisen några större tvångsmedel att använda, förutom att låsa in en person i väntan på förhör.

Skäligen misstänkt Detta är den lägre graden av misstanke och för att bli skäligen misstänkt, krävs det att det förefaller mer sannolikt att personen begått brottet än någon annan. Det räcker exempelvis inte att personen varit på plats där ett brott begåtts tillsammans med ett tal andra personer.

Utan det krävs oftast andra omständigheter som gör att just denna person är mer misstänkt än övriga.

Hur är det att sitta häktad

Vid den här misstankegraden går förundersökningen från att vara allmän till att rikta sig specifikt mot den misstänkte. Polisen och åklagaren har också nu högre befogenheter att använda tvångsmedel. Det kan exempelvis vara husrannsakan i personens bostad. På sannolika skäl misstänkt Sannolikheten att personen begått brottet skall ses som hög om en person blir på sannolika skäl misstänkt för ett brott.

Vid denna misstankegrad har polis och åklagare vanligtvis bevisning som objektivt styrker deras misstanke. Det kan vara ett trovärdigt vittne som sett att den misstänkte begått brottet, eller så finns det teknisk bevisning som styrker misstanken. Det är först vid denna misstankegrad som en person vanligtvis blir häktad, vilket kan bli ett längre frihetsberövande. Tillräckliga skäl för att väcka åtal Vid denna grad skall åklagare ta ställning till om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot den misstänkte.

Det är dock vanligt att åklagaren begär att dessa hålls inom stängda dörrar eftersom utredningen fortfarande pågår. Om ordföranden beslutar om stängda dörrar måste alla åhörare lämna salen och får inte komma in igen förrän beslutet ska meddelas. Vad innebär en häktningsförhandling? En häktningsförhandling ska hållas så fort som möjligt och aldrig senare än fyra dygn efter att en misstänkt person har gripits.

Förhandlingen leds av en domare som ensam fattar beslut om häktning. Under förhandlingen Under förhandlingen talar åklagaren om grunderna för sitt häktningsyrkande för rätten. Den misstänkte får, genom sin försvarare, yttra sig över det som åklagaren för fram.