Operation punkterad lunga

Barotrauma utgör en speciell typ av traumatisk pneumothorax där våldet utgörs av tryckförändringar i alveolerna. Dessa brister vid höga tryck eller hastiga tryckförändringar. Primär spontan pneumothorax tas inte upp i detta kapitel se Ak ut intermedicin Undersökning och utredning Klinisk bild och status Andningspåverkan i varierande grad, ofta med andningskorrelerad bröstsmärta.

I status noteras lättast nedsatta andningsljud över den påverkade lungan och ibland subkutant emfysem.

Hål i lungan covid

Hypersonor perkussionston kan förekomma men är ofta svårvärderad. Diagnostik UL på akutmottagningen kan användas för att utesluta eller bekräfta en pneumothorax bar sign resp. Misstanke om ventilpneumothorax är en absolut indikation för drän redan på akutrummet. I lugnare situationer kan drän läggas sterilt på operation efter radiologisk undersökning.

Handläggning En sluten traumatisk pneumothorax med luftspalt lateralt eller basalt ska i princip alltid dräneras. Patienten ska alltid läggas in och kontrollröntgas inom 24 timmar eller tidigare vid klinisk försämring. Kontrollröntgen ska också göras efter dränageinläggning för att kontrollera läget se Procedurer samt Ventilpneumothorax.

Ska läggas via en separat incision. En öppen pneumothorax handläggs i tre steg: Den öppna skadan täcks med ett sterilt förband som tejpas längs tre sidor. Detta fungerar som en temporär Heimlichventil. Ett thoraxdrän inläggs och kopplas till sug se Procedurer. Patienten läggs in och position av drän röntgenverifieras.

En pneumothorax på grund av barotrauma vid dykning är ytterst ovanligt, men kan uppstå i samband med fri uppstigning efter dykning med tuber. Den vanligaste orsaken till pneumothorax på grund av barotrauma är dock höga tryck i samband med mekanisk ventilation av svårt sjuka patienter. Tyska riktlinjer från rekommenderar konservativ behandling av patienter med små iatrogena pneumotorax utan dyspné [19].

Nålaspiration Luft kan manuellt aspireras utifrån pleurarummet genom en nål [20]. Har mer än 2,5—4 liter luft aspirerats och man inte fått ett hårt motstånd vid aspiration får man tolka det som att det finns ett pågående luftläck­age och att metoden inte varit framgångsrik. Sannolikheten att misslyckas är högre vid bakomliggande lungsjukdom, och därför rekommenderas nål­aspiration först och främst vid primär spontan pneumotorax och iatrogen pneumotorax [21].

Enligt European Respiratory Society misslyckas nålaspiration vid 25—50 procent av försök hos patienter med primär spontan pneumotorax [11]. En metaanalys som inkluderade patienter med spontan pneumotorax rapporterar att nålaspiration är lika framgångsrik som dräninläggning 12—24 F gällande omedelbar lungexpansion eller expansion inom en vecka [22].

Jämfört med grova drän är nålaspiration mindre smärtsam [21]. Studier visar även att pigtail­drän vid spontan pneumotorax är associerat med kortare dräntid, kortare inläggningstid och färre komplikationer jämfört med grovt drän [31, 32]. Tunna drän orsakar mindre smärta än grova drän [27, 33, 34].

Ett argument mot användningen av tunna drän vid traumatisk pneumotorax är att dränet kan obstrueras av koagulerat blod. Ett antal studier har dock rapporterat att drän i storleken 14 F kan vara lika effektiva som grova drän 28—40 F för att dränera blod från traumatiskt uppkomna hemotorax och hemopneumotorax [26, 33, 35].

Pneumothorax operation

När ett drän behövs för att behandla iatrogen pneumotorax rekommenderas ett tunt drän [19]. Minidränagesystem Tru-close, Thoracic egg och Rocket pleural vent är minidränagesystem där ett drän och en Heimlichventil är ihopbyggda. Heimlichventil är en backventil speciellt konstruerad för toraxdränage [36]. Minidränage­system har studerats mest vid spontan och iatrogen pneumotorax och knappt vid traumatisk pneumotorax [].

En annan studie visade däremot behandlingssvikt under första veckan hos 46 procent av patienter med sekundär spontan pneumotorax som fick Rocket pleural vent [42]. Passivt dränage alternativt aktiv sugbehandling Traditionellt kopplas pleuradrän till en aktiv sug. En systematisk översikt som inkluderade 1 patienter med spontan och med iatrogen pneumotorax rapporterar reexpansion av lungan hos 86 procent av patienter med passivt dränage genom koppling av dränet till en Heimlichventil, och med samma långtidsförlopp jämfört med aktivt dränage [43].

European Respiratory Society rapporterar reexpansion av lungan inom 3 dagar hos 70 procent av patienter behandlade med passivt dränage och rekommenderar inte rutinmässigt användande av aktiv sug [11]. Flera studier har visat att patienter kan behandlas framgångsrikt genom poliklinisering med passivt dränage se nedan. En ovanlig men allvarlig komplikation till både nålaspiration och aktiv sugbehandling är reexpansionsödem [7, 44], en typ av icke-kardiogent lung­ödem som förekommer efter att en kollaberad lunga återexpanderas [45].

Bubbeltest Erhåller patienten en Heimlichventil kan ett »bubbeltest« bekräfta dränfunktionen. Ventilen stoppas i en mugg med vatten och patienter uppmanas att hosta. Om det bubblar i muggen har man bekräftat korrekt läge och god funktion av dränet; samtidigt visar testet att luft kvarstår mellan pleurabladen. Detta test eller manuell luftaspiration genom dränet kan därmed ersätta kontrollröntgen [28, 47].

Om lungan brister under vattnet kan luft pressas in i blodomloppet, vilket kan leda till allvarliga skador, förlamning eller döden. Det är dock enkelt att förebygga genom att andas kontinuerligt i dykapparaten och inte stiga för snabbt. Om man håller andan å andra sidan räcker det med att vara ½-1 m under vattnet med dykapparat för att lungorna ska kunna skadas. När man fridyker kan däremot inte luften i lungorna expandera mer än till sin ursprungliga storlek.

Diagnosen ställs med bröstkorgsröntgen. Efter en tids behandling läker lungsäcken ihop med bröstkorgen "går i vägg" och lungan kan fungera normalt igen. I detta tillstånd verkar, exempelvis, en hudflik som backventil och pleuratrycket ökar med varje andetag. Detta är då livshotande eftersom lungan, och vid långvarigt tillstånd även blodkärl och hjärta, komprimeras, så att först gasutbytet i lungan upphör och senare, cirkulationskollaps uppstår.