Vad är trombolysbehandling stroke

Då kan man minska på trycket genom att helt enkelt såga av en ungefär decimeterbred del av skallbenet över hjärninfarkten och lägga den i frys i ett antal veckor. Hjärninfarkten får svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden går ned sätts skallbenet tillbaka. Man förbättrar cirkulationen kring hjärninfarkten genom att trycket minskar, vilket också minskar skadorna.

Detta sänker dödligheten och förbättrar också det neurologiska resultatet. Man får alltså en statistiskt säkerställd ökning av patienter som är oberoende av andras hjälp efter uppföljningstiden. Förebygga komplikationer I det akuta skedet, efter att patienten har fått den första behandlingen behandling, ser man över och korrigerar högt blodsocker, ser till att blodtrycket är rätt inställt och att syrgashalten är den rätta.

Ofta ges även kolesterolsänkande medicin, statiner. Man försöker skapa så bra förhållanden som möjligt för hjärnan, för att den ska klara av situationen. Dessutom försöker man förebygga komplikationer. När till exempel ett förlamat ben ligger alldeles stilla så finns det risk för att det bildas blodpropp i benet. Därför måste man regelbundet röra på benet åt personen i fråga.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Rehabilitering och träning Redan på akutavdelningen görs en bedömning av hur mycket träning och vilken typ av träning patienten sannolikt kommer att behöva under en tid framåt. Man tar ställning till om patienten kan åka hem med stöd av stroke-rehabiliteringsteam inom öppenvården som gör hembesök, eller om patienten får åka till ett dagcenter för träning.

Ibland måste patienten under en tid ha vård i sluten form på en rehabiliteringsklinik eller på en geriatrisk klinik. Bedömningen görs under de första dagarna. Sök Sök Vilken behandling du får om du fått en stroke beror på om du fått en blödning eller en propp. Anhöriga spelar en stror roll, både i det akuta skedet men också vid den viktiga rehabiliteringen. Så här behandlas stroke När du har symtom på en stroke är det viktigt att du undersöks på sjukhus omedelbart.

På sjukhuset undersöker läkarna om du fått en hjärnblödning eller en propp, lokaliserar var skadan sitter och vilka funktioner som påverkats. På sjukhuset gör läkarna flera undersökningar. Din sjukdomshistoria kartläggs och du eller en närstående får svara på frågor. Läkaren gör en kroppsundersökning och tar blodprov. Ett EKG görs för att utreda om rubbningar i hjärtrytmen eller en hjärtinfarkt kan ligga bakom stroken.

Datortomografi av hjärnan visar om det är en propp eller blödning. Ibland gör man kärlröntgen och ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar. I och med detta kan man säga att första generationens »stent retriever« hade skapats. Med denna nya teknik blev mekanisk trombektomi betydligt lättare att utföra med framgång, vilket ledde till att antalet behandlingar ökade kraftigt Figur 1.

Metoden var emellertid inte testad i randomiserade studier, och de tre första som jämförde trombektomi med bästa medicinska behandling var alla negativa []. De kritiserades emellertid för att ha varit baserade på felaktiga antaganden och för att använda ålderdomlig teknik vid trombektomierna. På grund av dessa tillkortakommanden genomfördes nya randomiserade studier, och bara två år senare, år , pub­licerades fem avgörande studier som skingrade alla tvivel om huruvida trombektomi var en effektiv behandling av akut stroke [].

Studierna, varav flera avslutades i förtid, visade att trombektomi med »stent retriever« utförd inom 6 timmar från symtomdebut som tillägg till medicinsk behandling hos patienter med ocklusion av den intrakraniella delen av arteria carotis interna eller arteria cerebri medias proximala segment gav ett överlägset bättre funktionsutfall än enbart bästa medicinska behandling.

Antalet som behövde behandlas för att en patient skulle uppnå ett gott funktionsutfall number needed to treat var endast 2,6. Analogt med trombolysstudierna fann man dock ingen skillnad i överlevnad mellan de två olika behandlingarna. För att fatta beslut om trombektomi inom 6 timmar behövs kärlavbildning med DT-angio­grafi som påvisar en kärlsocklusion åtkomlig för intervention.

Trombolys hjärtinfarkt

Cirka 24 timmar efter trombolys och trombek­tomi görs en kontroll-DT alternativt MR av hjärnan för att estimera den ischemiska skadans utbredning och kartlägga eventuella blödningskomplikationer. Patientselektion med hjälp av avancerad diagnostik Med hjälp av MR-teknik eller perfusions-DT kan man skilja på vävnad med irreversibel ischemi infarcerad vävnad och vävnad som är ischemisk, men ännu inte infarcerad, det vill säga räddningsbar.

Hur snabbt infarktutvecklingen sker är högst individuellt och beror på flera saker. De viktigaste är blodproppens lokalisation, hur bra kollateralcirkulation patienten har och hur högt blodtrycket är. Kollateralcirkulationen i hjärnan utgörs dels av de främre och bakre kommunikanterna, dels av förekomsten av små kollateralkärl i hjärnhinnorna och ytligt kortikalt leptomeningeala respektive piala kollateraler.

Dessa kan aktiveras om hjärnan utsätts för ischemi och hjälpa till med blodförsörjningen till det ischemiska området. Hos patienter med väl utvecklad kollateralcirkulation går infarktutvecklingen långsamt, och dessa patienter kan ha räddningsbar vävnad flera dygn efter insjuknandet.

Stroke akut behandling

År publicerades två randomiserade kontrollerade studier som använde konceptet att påvisa räddningsbar vävnad med perfusions-DT eller MR Figur 2. Bägge studierna visade mycket goda resultat vid tromb­ektomi i ett sent tidsfönster [27, 28]. I dag rekommenderar därför såväl europeiska som svenska riktlinjer att man gör en utredning med perfusions-DT för att hitta patienter som är lämpliga för trombektomi 6—24 timmar efter insjuknandet.

Trombektomi vid basilaristrombos Basilarisocklusion är en mer ovanlig och mycket allvarlig stroketyp med hög dödlighet. Symtomen varierar från fokala hjärnstamssymtom till koma. De två första randomiserade studierna som jämförde trombektomi som tillägg till medicinsk behandling med enbart medicinsk behandling vid basilarisocklusion visade ingen skillnad mellan behandlingarna [29, 30].

Studierna var dock påverkade av selektionsbias och långsam rekrytering. Under publicerades ytterligare två randomiserade studier av trombektomi vid basilarisocklusion [31, 32]. Båda studierna utfördes i Kina med överväldigande fördelaktiga resultat för trombektomigruppen upp till 24 timmar efter insjuknandet, och för första gången i trombektomisammanhang även med en klar överlevnadsfördel.

På grund av tillståndets allvarlighetsgrad har trombektomi rekommenderats i såväl svenska som europeiska riktlinjer, även innan det fanns vetenskapligt stöd i form av randomiserade studier. Teknisk utveckling och blodproppens sammansättning Det sker en snabb utveckling av material och tekniska tillvägagångssätt vid trombektomi. Blodproppens sammansättning skiljer sig mellan patienter, bland annat beroende på olika strokeetiologier, och denna sammansättning spelar stor roll för möjligheten att rekanalisera artären [33].

De proppar som innehåller en mind­re andel röda blodkroppar och har ett högre innehåll av fibrin och blodplättar är mer kompakta och typiskt svåra att fånga i »stent retrievers« eller aspirera Figur 3. Nya »stent retrievers« har utvecklats just för denna typ av blodproppar. Cerebrala blodproppar i Europa är till cirka 90 procent kardioemboliska eller resultat av artär till artär-embolisering, vanligtvis från en avancerad karotissjukdom med arteriosklerotiska plack och stenos.

Detta skiljer sig från patienter med akut hjärtinfarkt, där förhållandet är det motsatta: cirka 90 procent orsakas av lokala förträngningar och plackbildningar. I asiatiska länder, som exempelvis Indien, Kina, Japan och Sydkorea, är däremot lokal arterioskleros även i hjärnans kärl intracranial atherosclerotic disease, ICAD , betydligt vanligare och orsakar uppemot 35—50 procent av alla ischemiska stroke i dessa länder [34].

Särskilda patientgrupper I de inledande randomiserade trombektomistudierna var fokus på »proof of concept«, vilket innebar att man valde en snäv patientpopulation med hög premorbid funktionsnivå och bara diskreta tidiga infarktförändringar före ingreppet. Detta har inneburit att man har saknat egentligt vetenskapligt stöd för patientgrupper som inte uppfyller dessa snäva kriterier.

Hjärninfarkt behandling

Patienter med funktionsberoende före stroke, med mycket kort förväntad överlevnad eller med mycket lindriga symtom behandlas i dag bara undantagsvis med trombek­tomi. Nyligen publicerades studier som visade att även patienter med stora tidiga ischemiska förändringar, vilka kan vara delvis reversibla, hade nytta av trombektomi []. En viktig synpunkt i detta sammanhang är att funktionsutfallet i studier tidigare ofta dikotomiserats, då ett bra resultat definierats som att patienten vid uppföljning efter 3 månader är oberoende i sitt dagliga liv.

Men ett sådant utfallsmått kan inte visa om det finns en positiv behandlingseffekt även om oberoende inte uppnåtts.